Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Energieffektivisering

Borlänge får anläggning för 120 GWh flytande biogas

I november tas Gasums nya biogasanläggning i Borlänge i drift. Den kommer att producera 120 GWh flytande biogas (LBG) per år. FVB har bidragit med tekniskt projektstöd och även tagit fram klassningsunderlag och insatsplaner för anläggningen.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 1 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
Gasum-Borlange
Gasum-Borlange

– Det ligger i vår strategi att satsa på större anläggningar för att få ut mycket mer biogas på den svenska marknaden. Vår anläggning i Götene är klar och näst på tur står anläggningen i Borlänge, säger Andreas Johansson, projektledare på Gasum.

Borlängeprojektet startades av lokala jordbrukare som ville satsa på en gemensam biogasanläggning.

– Sedan vi tog över projektet har vi, tillsammans med dem, skalat upp anläggningen. Det är samma jordbrukare som var med initialt och som kommer att leverera gödsel till oss. Dessutom samarbetar vi med Borlänge Energi för att ta hand om deras matavfall. De bearbetar matavfallet och vi får slurry från dem, säger Andreas Johansson.

FVB samordnade tekniken

Sedan projektets början har FVB deltagit med cirka åtta konsulter från kontoren i Västerås och Linköping. Dessa konsulter har haft ansvaret som teknisk koordinator, vilket inkluderar samordning av olika discipliner, utvärdering av leverantörens utrustningsval samt ledning av designarbetet. FVB har också upprättat klassningsunderlag, skapat insatsplaner för anläggningen och tillhandahållit teknisk support.

Klassningen utgör en väsentlig komponent i säkerhetsarbetet. Den part som bygger en anläggning för brandfarliga material måste identifiera områden där det föreligger risk för explosiv gasblandning. Detta anges i klassningsplaner, som klargör i vilka zoner utrustning som kan orsaka gnistor inte får placeras.

– I en biogasanläggning finns flera potentiella utsläppspunkter för gas. Därför måste man visa var de områdena finns, så att ingen tar in något som kan orsaka en gnista och starta en brand, säger Peter Johansson, ansvarig för energigas på FVB.

Klassningen baseras på riskutredningar, som i det här fallet är gjorda av Gasum.

– En del i vårt arbete har varit att utvärdera Gasums riskutredning och tillsammans med dem få till en klassning som bidrar till en säker anläggning, säger Peter Johansson.

Även Gasum lyfter fram samarbetet.

– Vi har haft stor hjälp av FVB och dragit nytta av flera av deras olika kompetenser. Det handlar dels om kompetensen inom gas, dels om pannor och fjärrvärme, vilket vi har behövt i det här projektet där vi har köpt en egen biobränslepanna, säger Andreas Johansson.

Leverans i februari

I februari 2027 planerar Gasum att inleda leverans av biogas från anläggningen. Det kommer att ta flera månader från driftstarten i november till första leveransen, vilket beror på att det finns flera nödvändiga steg innan en biogasanläggning kan börja leverera. Först måste ymp, som är rötslam innehållande levande bakterier från en redan verksam anläggning, samlas in. Gasum kommer att hämta ympen från sin anläggning i Örebro.

– Vi ska fylla reaktorerna med ymp för att få i gång gasproduktionen och sedan kan vi börja mata anläggningen med matavfall och gödsel. Det tar tid innan det har blivit tillräckligt mycket gas med tillräckligt bra kvalitet för att vi ska kunna uppgradera och förvätska den, säger Andreas Johansson.

Resultatet blir flytande biogas som främst kommer att användas som bränsle i tunga transporter på väg, men strängare klimatkrav gör att det även finns ett ökat intresse inom sjöfarten att använda LBG.

– Där är flytande biogas ett bra alternativ, för den fungerar med nuvarande motorer, så fartygen behöver inte byggas om, vilket så klart underlättar övergången till förnybara bränslen, säger Peter Johansson.

Den flytande biogasen från anläggningen i Borlänge kan även användas i industrin.

– Biogasen kommer inte att användas av någon specifik kund, utan blandas in i vår värdekedja för flytande gas. På Gasum äger vi hela logistikkedjan för både flytande och komprimerad gas i Norden. Biogasen kommer därför att transporteras med lastbil till våra terminaler för att sedan levereras till kunder, säger Andreas Johansson.

Klimatnytta och kretslopp

Det finns betydande klimatfördelar med att ersätta fossila bränslen med flytande biogas. Användningen av biogas som bränsle innebär nästan en klimatneutral effekt och leder till en minskning av koldioxidutsläpp med 90–100 procent. Dessutom främjar biogas en ökad cirkulation genom att matavfall och gödsel används på ett effektivt sätt.

Biogödsel kommer också att produceras vid anläggningen i Borlänge. Bönderna kommer att leverera gödsel till anläggningen, där den kommer att behandlas tillsammans med andra organiska material. Under rötningsprocessen genereras metan och koldioxid, och det som återstår är en rötrest.

– Vi kallar den för biogödsel och där finns enbart näringsämnena kvar i form av bland annat fosfor och kväve, vilka kan användas som ersättning för flytgödsel eller konstgödsel. Vinsten i denna cirkulära affär är att vi tar tillvara metanpotentialen, bonden får tillbaka näringsämnena och man undviker de metanutsläpp som annars skulle uppstå om flytgödseln spreds direkt på åkern, förklarar Andreas Johansson.

Stödet avgörande

Totalt har anläggningen i Borlänge kostat 700 miljoner kronor och Gasum har fått 156 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet, Naturvårdsverkets investeringsstöd för lokala klimatåtgärder.

– Att vi fått stöd från Klimatklivet har varit väldigt viktigt för oss. Utan stödet är det svårt att få bärighet i anläggningen och så ser det ut för alla som arbetar med biogas just nu, säger Andreas Johansson.

Men det handlar inte bara om investeringsstöd. Även skattereglerna för biogas påverkar lönsamheten.

– Det är de politiska styrmedlen som avgör om det blir lönsamt att satsa på biogas. Samtidigt ser vi att det finns ett skriande behov av biogas, säger Andreas Johansson.

Och han får medhåll av Peter Johansson.

– Det är viktigt att biogassatsningar blir av, eftersom de har flera fördelar. Det handlar dels om att det ger en ökad inhemsk försörjning av bränsle, dels om att det är bättre av miljöskäl. Båda dessa delar blir allt viktigare, säger Peter Johansson.

Fakta: Gasums biogasanläggning i Borlänge

Anläggningen tas i drift i november i år och beräknas börja leverera biogas och biogödsel i februari 2027.
Behandlad mängd substrat per år: 270 000 ton
Årlig produktion av flytande biogas: 120 GWh
Årlig produktion av biogödsel: cirka 250 000 ton


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.