Betongens roll i kretsloppssamhället
Cirkulärt betongbyggande är temat för årets Betongdag som arrangeras gemensamt av Svenska Betongföreningen och Rebet – Nätverket för betongreparationer. Otto During, LCA-specialist på CBI, Betonginstitutet, en av föredragshållarna berättar mer om cirkulär ekonomi i hållbart betongbyggande.
Vad innebär det egentligen att tänka utifrån cirkulär ekonomi?
– Kärnan i cirkulär ekonomi handlar om att minska avfallsflödena och att minska resursbehoven. Resurs- och avfallsfrågor har man arbetat med länge och jag kommer att gå in en del på historiken kring de här frågorna under mitt anförande. Det vill säga, själva syftet med att minska på resursanvändningen. Avfallsprojekt kan också se ganska olika ut inom EU och ha olika utgångspunkter. Det behöver inte bara handla om ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. I trångbodda europeiska länder kan det lika gärna röra sig om ett behov av att minska de stigande avfallsbergen. För Sveriges del handlar det ofta om en resursfråga och då behöver man titta på flera frågor. Vilken nytta har den här resursen vi använder? Vad finns det för andra tillämpningar? Vad skulle ske om resursen tar slut? Det handlar om att värdera resursen utifrån hur viktig den är för samhället och för ekosystemet.
Hur ser återvinningen av betong ut idag?
– Vid återvinning av betong krossas det till det material man vill ha och går att göra god betong av. Ett problem är att för mycket finpartiklar bildas vid krossningen vilket ger en för trög betong men det är enkelt att sikta bort. Den miljövinst som görs är att vi ersätter ballasten vilket i själva verket står för en minimal belastning vid tillverkningen av betong. Det finns i princip obegränsat med ballastmaterial i hela världen vilket gör att resursvinsten inte är så stor. Miljövinsten är lika stor om krossad betong återvinns som vägfyllnad eller om det återvinns i betong därför ser jag det inte som något problem att den mesta betongen återvinns som fyllnadsmaterial idag. Mer problematiskt ur miljösynpunkt är cementproduktionen där återvinning av betong inte spar in något. För att minska cementmängden eller snarare klinkeret vilket är produkten från cementugnar kan substitution med en rad restprodukter göras. Redan idag innehåller vårt vanligaste cement i Sverige en betydande mängd flygaska som är en restprodukt från koleldade kraftverk. Ett annat tillsatsmaterial som är betydligt vanligare på kontinenten än i Sverige är masugnsslagg. Masugnsslagg är en restprodukt från järntillverkning. Denna slagg är reaktiv efter att den snabbkyls och mals. En sådan utrustning är en betydande investering för ett järnverk. Inom olika EU-projekt tittar vi på CBI på en rad olika avfallskategorier om de kan användas i betong som t.ex. glas, porslin och aluminiumoxid.
Finns det fler outforskade användningsområden för återvunnen betong?
– Det finns det absolut och i vissa fall handlar det om att vända blickarna mot omvärlden för att se vad som pågår utanför Sveriges gränser I ett pågående EU-projekt tittar vi till exempel på specialbetong för gjutning av kraftverksdammar som ska fungera självläkande och nya konstruktioner på havsbotten. Man har ännu inte tagit fram själva koncepten för hur det ska gjutas men tanken är att det kan fungera bättre med specialbetong. Det finns även exempel på mindre sprickbildning vid gjutande av bassänger när slagg används.
