Betong finns överallt runtomkring oss. Det används i byggnader, tunnlar, broar, vägar och dammar världen över. Dess historia sträcker sig tillbaka så tidigt som år 500 f.Kr. Etruskerna använde en typ av betong i deras konstruktioner. Det 2000 år gamla Pantheon i Rom är kanske det mest slående exemplet på hur länge materialet har använts – och hur långlivat det är. Betongkonstruktioner hade ett genombrott under 1800-talet när armerad betong uppfanns.

Ett av vanligaste användningsområdena för betong är i byggnader. Den nya fotbollsarenan Friends Arena, Tele2 Arena, konstmuseet Artipelag, rättspsykiatriska vårdanläggningen Helix (som tilldelats priset Årets bygge av tidningen Byggindustrin), och kvarteret Tuletorget i Sundbyberg, är några av de nyare som såväl pågående byggprojekten där betong har en central roll. För närvarande undersöker man även om materialet kan vara av större betydelse som beläggningsmaterial. Det pågår bland annat en diskussion om möjligheten att använda betong i Förbifart Stockholm, den planerade motorvägsförbindelsen för E4 väster om Stockholm.

– Att använda betong som ett beläggningsmaterial har visat sig ge flera fördelar när det kommer till slitage och föroreningar, särskilt i tunnlar, menar Malin Löfsjögård, VD på Svensk Betong.

Statens väg- och transportforskningsinstitut har också gjort studier för att mäta bensinförbrukningen på asfalt- och betongvägar. Enligt nya rön var bensinförbrukningen lägre på betongvägar jämfört med de av asfalt.

– Det antyder att vi skulle kunna se fler vägar som byggs av betong och att det är ett område med stor utvecklingspotential, säger Malin Löfsjögård.

Utsliten betong är 100 procent återvinningsbart. Det krossas och används som ballast i ny betong eller som fyllnadsmaterial vid t ex vägkonstruktioner. Betong möjliggör även lågenergibyggnader. Det tunga materialet har en hög kapacitet att lagra överskottsvärme. En annan fördel, som nämndes ovan, är att betongkonstruktioner har en väldigt lång livslängd tack vare materialets motståndskraftiga egenskaper. Från ett livscykelperspektiv innebär detta att betong har en liten miljöpåverkan. 

Dock finns det en del utmaningar som betongindustrin brottas med. Bland annat är tillverkningen av cement en energikrävande process och cementtillverkningen svarar för 4-5 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Men betong kan även absorbera koldioxid och lagra det genom så kallad karbonatisering. Enligt ny forskning kan den betong som finns i byggnader och konstruktioner ta upp 17 procent av de totala koldioxidutsläppen från Sveriges cementtillverkare under samma år. Samtidigt släpper den svenska betongproduktionen ut omkring 1,4 miljoner ton koldioxid varje år. Koldioxiden kommer från kalken som släpper ifrån sig koldioxid i den kemiska reaktionen vid förvandlingen av kalksten till cementklinker, och från fossila bränslen under produktionen.

– Cementindustrin har sedan länge tampats med koldioxidutsläpp. Under de senaste tjugo åren har koldioxidförbränningen minskats kraftigt, processerna har effektiviserats och vi ser en övergång till mer biobränsle. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, menar Malin Löfsjögård.

För att ta itu med koldioxidutsläppen pågår flera projekt som ska få till stånd mer hållbara lösningar. Till exempel ersätts en del av cementen med olika restmaterial från andra industrier. De fossila bränslen som används vid cementtillverkning byts ut till biobränslen eller andra bränslen. Ny teknik utvecklas också för att ta hand om koldioxiden, bland annat genom att använda Carbon Capture Storage (CCS), så kallad avskiljning, transport och lagring av koldioxid. ECRA, den europeiska akademin för cementforskning, samarbetar med universitetet i belgiska Mons för att skapa ett center för vetenskaplig expertis inom CCS och återanvändning inom cementproduktion. Cementa har satt upp en nollvision för koldioxidutsläpp till år 2030. Som en del i att uppnå målet undersöker Cementas norska systerbolag Norcem nya tekniker för att separera koldioxiden vid cementproduktionen. Ett annat forskningsprojekt som Cementa har satt igång tillsammans med E.ON där betongstommarnas värmelagrande egenskaper ska utvärderas för att minimera effekttopparna.

Samtidigt som det är av stor vikt att minska koldioxidutsläppen finns även andra aspekter av betong som också kan vara fördelaktiga och värda att lyftas fram, understryker Malin Löfsjögård. 

– Det är även viktigt att se på betongproduktion från ett större perspektiv. Om vi vill ta hållbart byggande på allvar måste vi också titta på andra delar. Då betong består av naturligt råmaterial med lång hållbarhet, kommer även byggnaderna att ha en lång livslängd. Detta innebär en liten miljöpåverkan från ett livscykelperspektiv.

För att förbättra möjligheterna med betong ytterligare samarbetar industrin med organisationer som Green Building Councils i Sverige och Norge. En del av målsättningen är att etablera gemensamma ramverk och utveckla certifieringssystem för hållbar produktion.

Betongindustrin genomgår även förändringar och utvecklingar vad gäller dess beståndsdelar. Naturgrus, en av huvudingredienserna i betong, har länge öronmärkt för denna sektor. Men det är en icke-förnyelsebar resurs som också spelar en avgörande roll för tillhandahållandet av grundvatten. Ett av regeringens 16 miljömål är grundvatten av god kvalitet. För att uppnå detta har användandet av naturgrus mer eller mindre halverats från 1999 års nivå på 22 miljoner ton till 12 miljoner ton år 2010 (vilket i själva verket nådde 13,8 miljoner ton enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU). Därefter ska uttaget av naturgrus minskas till 1-3 miljoner ton årligen till år 2020. Betongindustrin måste därför vända sig till andra material såsom krossad ballast.

– Det anses vara jämförelsevis en mer oändlig resurs än naturgrus. Genom tekniska hjälpmedel är det möjligt att utveckla och försöka efterlikna det som naturen har skapat, säger Hans-Erik Gram på Cementas tekniska avdelning.

Då betong är 100 procent återvinningsbart kan den redan använda betongen krossas och till viss del användas vid tillverkningen av ny betong. Dock har denna metod än så länge inte haft några större genombrott när det kommer till tillämpningen.

– Det har funnits flera försök till att använda krossad betong som fyllnadsmaterial, men det har visat sig vara ganska svårt och kostsamt, säger Hans-Erik Gram.

På en global nivå tar betongsektorn även itu med bristen på sand, som är en viktig ingrediens i betong. Under de senaste årtiondena har det blivit tydligt att tillgången till kvalitativ sand har börjat minska. Det finns också utmaningar ur ett miljöperspektiv kring okontrollerade uttag av sand. Detta handlar till stor del om att skydda flodbäddar mot erosion och vikten av sand för rening av grundvatten.

– Betongen har fått fina kvaliteter från de små runda sandkornen. Sand har också varit ett väldigt billigt material. Att ersätta det med maskintillverkade material är en utmaning för hela branschen. Det finns flera forskningsprojekt på gång för att tillverka bättre material som liknar sanden, berättar Hans-Erik Gram.