Byggmaterial

Bergmaterialindustrin: Sverige saknar plan för en samhällskritisk resurs

Antalet berg- och grustäkter har minskat markant, medan behovet av bergmaterial förväntas förbli stort. Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, efterlyser en nationell strategi för att säkerställa tillgången till en av samhällets mest grundläggande resurser.

Pia Andrea 14 september, 2026 • 4 minuters läsning

Sverige står inför betydande investeringar i bostäder, vägar, järnvägar, energisystem och totalförsvar. Samtidigt visar statistik från Sveriges geologiska undersökning, SGU, en kraftig minskning av antalet berg- och grustäkter. År 2000 fanns det 3 440 sådana täkter i Sverige, medan det 2024 hade minskat till 1 040, och denna trend fortsätter.

Denna utveckling innebär att ett mindre antal berg- och grustäkter nu måste leverera ett större materialutbud. Enligt SGU levererades under 2024 89,6 miljoner ton ballast. SGU uppskattar att behovet av ballast kommer att förbli högt under de närmaste tjugo åren, delvis på grund av investeringar i infrastruktur och samhällsbyggande.

Trots detta saknas för närvarande en enhetlig nationell plan för hur Sveriges försörjning av bergmaterial ska tryggas på lång sikt.

På söndag genomför Sverige val. Inför den kommande mandatperioden har SBMI presenterat en agenda för att säkerställa samhällets tillgång till bergmaterial. Oavsett vilken regering som tillträder efter valet är det viktigt att denna fråga får mer politiskt fokus. Sverige behöver en långsiktig och hållbar strategi för att förse samhällsbyggandet med nödvändiga material.

– I Sverige planeras bostadsbyggande, klimatomställning och stärkt totalförsvar varje dag, men väldigt sällan den resurs som allt detta faktiskt byggs av. Utan bergmaterial stannar samhällsbyggandet, säger Mårten Sohlman, vd för Sveriges Bergmaterialindustri.

Färre berg- och grustäkter ökar sårbarheten

Bergmaterialet är en grundkomponent i allt ifrån vägar och järnvägar till bostäder, elnät, vattenanläggningar och försvarsrelaterad infrastruktur. Med en minskning av antalet berg- och grustäkter måste materialet ofta transporteras över längre sträckor. Detta ökade behov av transport resulterar i högre kostnader, större utsläpp och en ökad sårbarhet inom samhällsbyggandet.

SBMI anser att politiken måste ta denna utveckling på större allvar.

– Det här handlar inte om en enskild bransch. Det handlar om Sveriges förmåga att bygga, ställa om och stärka beredskapen. Om vi inte säkrar tillgången på bergmaterial riskerar viktiga samhällssatsningar att försenas eller bli betydligt dyrare, säger Mårten Sohlman.

För att erbjuda lösningar driver SBMI ett antal förslag inom ramen för initiativet “Trygga samhällets bergmaterialförsörjning”. Syftet är att öka tillgången på bergmaterial samt att minska sårbarheten inom samhällsbyggandet.

Det är nödvändigt att samhället prioriterar denna fråga.

Enligt SGU:s prognos kommer efterfrågan på ballast att förbli hög under en lång tidsperiod. Samtidigt blir materialförsörjningen allt mer beroende av färre, men större, berg- och grustäkter. SBMI anser att detta ställer krav på bättre planering, effektivare tillståndsprocesser och ett tydligare politiskt ansvar.

Färre berg- och grustäkter ökar sårbarheten

Bergmaterial används i allt från vägar och järnvägar till bostäder, elnät, vattenanläggningar och försvarsinfrastruktur. När antalet berg- och grustäkter minskar behöver material ofta transporteras längre sträckor. Ökat transportbehov leder till ökade kostnader, ökade utsläpp och ökad sårbarhet i samhällsbyggandet.

SBMI menar att utvecklingen behöver tas på större allvar av politiken.

För att bidra med lösningar driver SBMI en rad förslag inom ramen för agendan “Trygga samhällets bergmaterialförsörjning”. Målet är att stärka tillgången på bergmaterial och minska sårbarheten i samhällsbyggandet.

Samhället måste prioritera frågan

SGU:s prognos visar att behovet av ballast kommer att vara högt under lång tid framöver. Samtidigt blir materialförsörjningen mer beroende av färre och större berg- och grustäkter. Enligt SBMI kräver det bättre planering, effektivare tillståndsprocesser och tydligare politiskt ansvar.

– Vi har nationella planer för energi, transporter och beredskap. Nu behövs också en tydligare strategi för hur tillgången på bergmaterial ska säkras. Det är en samhällskritisk fråga som förtjänar betydligt större uppmärksamhet än den får idag, säger Mårten Sohlman.

SBMIs fyra prioriterade områden

1. Effektivisera miljöprövningen

Dagens tillståndsprocesser är långa och oförutsägbara, vilket skapar osäkerhet och riskerar att bromsa samhällsbyggandet. SBMI vill se mer förutsägbara, rättssäkra och effektiva processer. En reformering av miljöprövningen har inletts, och behöver fortsätta att drivas under den kommande mandatperioden, och ytterligare förslag från miljötillståndsutredningen behöver genomföras. Det räcker inte med att etablera en central miljöprövningsmyndighet.

2. Möjliggör cirkulära materialflöden

Regelverk och myndighetsbedömningar försvårar idag återanvändning och återvinning av material. SBMI vill skapa bättre förutsättningar för cirkulära lösningar och resurseffektiv användning av material.

3. Skapa förutsättningar för fossilfria och klimatsmarta berg- och grustäkter

Längre transporter leder till ökade utsläpp. SBMI vill se bättre förutsättningar för elektrifiering, fossilfria transporter och berg- och grustäkter placerade nära där materialen används.

4. Säkra bergmaterialförsörjningen för beredskap och totalförsvar

Bergmaterial är avgörande för vägar, järnvägar och annan samhällsviktig infrastruktur. SBMI anser att bergmaterialförsörjningen behöver bli en tydligare del av Sveriges beredskaps- och totalförsvarsplanering.

Fakta: SGU:s statistik om bergmaterial

År 2000 fanns 3 440 berg- och grustäkter i Sverige.
År 2024 hade antalet minskat till 1 040 berg- och grustäkter.
Under 2024 levererades 89,6 miljoner ton ballast i Sverige.
SGU bedömer att behovet av ballast kommer att vara fortsatt högt under de närmaste tjugo åren.
I Sverige används årligen omkring 8–10 ton ballast per person.
Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.