Att måla världen grön
På senare tid har begreppet ”greenwashing”, det faktum att man i marknadsföringen skönmålar sitt miljöengagemang, fått fäste också när det gäller byggbranschen. Stämmer detta även för svenska förhållanden?
Det började redan för 15 år sedan. Någonstans där började hotellen uppmana till sparsam användning av handdukarna med baktanken att framstå som miljövänliga utan att ha egentlig täckning för det på totalen. Andra aktörer följde snart efter med allehanda försäkringar om att de tog sitt ansvar för att produktion, transport och så vidare av deras varor påverkade klimatet minimalt. Det blev ett marknadsförsprång att visa att man tog miljön på allvar men var i själva verket inte helt tydligt med exakt hur eller ens om. Greenwashing blev det nya ordet som täcker in detta fenomen.
Certifieringarna stoppar
Har också byggbranschen blivit en bov numera i detta sammanhang och är greenwashing vanligt i Sverige?
– Nja, det är klart att grönmålade städer förekommer och det är en fara om man börjar ge en finare bild än vad som är fallet. Städer är komplexa och det är svår att göra rättvisande mätningar av hållbarhet. Men i Sverige är det svårare åtminstone när det gäller byggnader eftersom vi har så pass många certifieringar med krav som måste uppnås innan man kommer ifråga för att bli godkänd. Och det är värt att notera att detta gäller även framåt. Tar vi Svensk Miljöbyggnad som ett exempel, så förutsätter belöningar också eftermätning. Håller man inte måttet efter en viss tid, ja, då får man inte heller behålla ”medaljen”. Visst finns det ytlig och svävande marknadsföring, men det håller inte i längden. Min uppfattning är att det nog är svårt att fuska, säger Ulf Ranhagen, professor emeritus, samhällsplanering och miljö, på KTH.
Norra Djurgårdsstaden under lupp
Norra Djurgårdsstaden blev nyligen satta på prov och anklagades för att ha gjort för lite i sitt hållbarhetsarbete.
– Först och främst skall sägas att vi började ställa skarpa hållbarhetskrav 2010. Det innebär att de två första etapperna i området inte omfattas. De byggnader som uppförs nu har ett större miljötänk eftersom stadens krav har höjts. Det finns ett mycket stort intresse bland byggherrarna. För den etapp som redan är färdigbyggd, norra 1, var det vissa som faktiskt ritade om sina projekterade hus även i energieffektivitet för att de ville vara med enligt de nya kraven. Ett exempel är att energiåtgången enligt beräkningarna tidigare låg på cirka 80 kWh per kvadratmeter men är nu nere på 65 kWh. Bolagen ser att det är bra marknadsföring att kunna erbjuda ett genomtänkt och mindre klimatpåverkande boende till konsumenterna. De miljökrav staden har satt upp om att klimatanpassa byggnader, ha gröna tak med mera har alltså tagits emot mycket väl av branschen, säger Christina Salmhofer, miljösamordnare på Norra Djurgårdsstaden.
Kommunikation är förutsättningen
– Förenklat kan man säga att grönytekraven omfattar tre ben; att förstärka den biologiska mångfalden, en genomtänkt plan för dagvattnet och att den sociala funktionen skall maximeras, förklarar Christina vidare. Men det utgår inget vite, modellen bygger på dialog och kommunikation. Vi träffar byggherrarna till och med två år efter drift för att stämma av. För dem har Norra Djurgården blivit ett stort utvecklings- och lärandeprojekt. För det görs otroligt mycket för att det ska bli en hållbar stadsdel. Vi har kollektivtrafiken, både bussar och tunnelbana, i området. Gång- och cykelvägar byggs ut, det finns bilpooler, avfallskvarnar i lägenheterna, krav på att ha solceller på tak, sunda materialkrav och en hel del annat. Stockholms stad är öppna och ärliga med vad som görs. Målsättningen är ambitiös, var vill vi vara om 30 år? Hur når vi dit? Att sticka ut hakan behövs. Så jag tycker det finns anledning att vara stolt över Norra Djurgårdsstaden.
