Återbruksinventering skapar spännande möjligheter
Stora och viktiga besparingar för klimatet går att åstadkomma genom att återbruka inredning och material från rivningshus vid nyproduktion och renoveringar. Gavlegårdarna i Gävle såg potentialen i detta och tog kontakt med Tyréns och bad dem göra en återbruksinventering av två fastigheter som skulle rivas.
De två fastigheterna var byggda på 1970-talet varav en genomgått en totalrenovering 2008. En av byggnaderna, det så kallade Certegohuset, hade bland annat använts till kontor, handel, nyckelverkstad och squashhall. Den andra fastigheten var Gavlegårdarnas gamla huvudkontor, som också bestod av storkök, pool och omklädningsrum.
Redan innan återbruksinventeringen påbörjades hade Tyréns miljökonsult Markus Karlsson gjort en inventering inför den kommande rivningen för att undersöka vilket farligt avfall det fanns i byggnaderna och hur det skulle hanteras. Det som bedömdes som farligt avfall är inte heller lämpligt att återanvända och det var ett bra underlag att ha med sig när återbruksinventeringen påbörjades.
– När Gavlegårdarna tog kontakt med oss berättade de att de ville att vi skulle komplettera vårt tidigare uppdrag med att genomföra en återbruksinventering. Det var en del i deras arbete för att uppnå de interna mål som de satt upp kring återbruk. Gavlegårdarna önskade helt enkelt att vi skulle bedöma potentialen för återbruk i de två husen, men trodde inte att vi skulle hitta så mycket som vi gjorde, berättar Elin Hedlén, en av Tyréns experter på hållbart byggande.
– Under återbruksinventeringen hittade vi väldigt mycket inredning och material som var i både nyskick och i bra begagnat skick. Mycket hade satts in under totalrenoveringen 2008 och när det gäller exempelvis lampor, glaspartier och innertak så utsätts de inte för stort slitage. Så stora möjligheter till återbruk fanns, fortsätter Elin.
Större möjligheter än förväntat
Under återbruksinventeringen identifierades mycket som var i så gott som nyskick, med stora möjligheter att återbrukas i andra av Gavlegårdarnas fastigheter, i deras egna verksamhet eller säljas vidare till återförsäljare eller privatpersoner. Det som inte var i nyskick kan med fördel användas i exempelvis fastighetsägarens renoveringsprojekt.
Tyréns gav även förslag på hur material kan återanvändas genom att hitta nya funktioner. Till exempel skulle fönster som inte passar i en ny byggnad kunna passa bra för att bygga ett växthus på en innergård.
Gavlegårdarna förvånades av de stora möjligheterna till återbruk, då förväntningarna på återbruksmöjligheterna var låga. Återbruksinventeringen genomfördes 2021, och en viss mängd invändigt material har redan kunnat återbrukas, även om själva rivningen skjutits på.
– På grund av prisökningar och omvärldsläget så är byggnationen av de bostäder och förskola som skulle ersätta de befintliga byggnaderna, tills vidare framskjutna och nytt beslut tas under våren 2023. Rivningen är därför inte heller påbörjad ännu. En del av det invändiga materialet har blivit återbrukat via Gävle kommun.
– Min uppfattning är att flera kommuner och bolag har höga ambitioner med återbruk, men har svårt att komma i gång på allvar. Den återbruksinventering som Tyréns gjorde åt oss är ett första steg till att nå våra mål när det gäller återbruk, säger Göran Wiklund, projektledare på Gavlegårdarna.
Återbruk är utmanande men nödvändigt för klimatet
Tyréns gjorde en schablonmässig beräkning på hur mycket klimatpåverkan1) som kan sparas genom att använda återbrukat material istället för att köpa nytt. En bedömning gjordes även när det gäller de sociala risker i leverantörskedjan2) som undviks genom återbruk.
– I likhet med Göran, så ser jag också att det är en utmaning för många kommuner och bolag att komma vidare i sitt återbruksarbete. En återbruksinventering är ett bra första steg. Efter det är mitt råd att ge rapporten från återbruksinventeringen till en arkitekt som hjälper till att bedöma vad som går att använda i nya projekt. Och det som blir kvar går att sälja vidare via olika återförsäljare av begagnat byggmaterial. Det finns fler och fler sådana aktörer, avslutar Elin.
Exempel på det som bedömdes kunna återbrukas var:
Lampor och armaturer, i nyskick då de inte är så utsatta.
Beslag och kabelstegar.
Byggmaterial som exempelvis limträ, plywood, golvsten och textilplattor.
Dörrar, element, fönster, förvaring, garderober, hyllsystem.
Hela pentryn som befanns vara i nyskick.
Glaspartier och mellanväggar.
Trappor, både brandstegar och inomhustrappor.
Undertak, ektak, takplattor.
Utrustning som microvågsugnar, elpelare, ventilation och tvättskåp.
Vatten och sanitet – toaletter, speglar och handfat, allt i nyskick.
Parkbelysning, parkbänkar och marksten.
1.) Exempel: Klimatpåverkan från glas är ca 1,35 kg CO2 ekv/kg glas enligt Trafikverkets emissionsdata. Under antagande att ett glasparti med enkelglas väger hälften av ett parti med 2-glas fönster är vikten ca 11 kg/m2.22. Klimatpåverkan från glaspartier är då cirka 14,9 kg CO2-ekv per kvadratmeter.
2.) Kvartssanden i glaset innebär stora sociala risker vid brytning. Kvarts klassas som ett hälsofarligt kemiskt ämne då det genom inandning kan leda till stendammslunga (silikos) som är en lungsjukdom. Länder kan ha skrivit på ILO/WHO Global Programme for the Elimination of Silicosis. De tre största exportörerna av kvarts är Kina, Turkiet och Indien (World Atlas). Riskerna för negativ påverkan inom flera områden så som hälsa och säkerhet, organisationsrätt och arbetsvillkor bedöms som hög i dessa länder.
