Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Återbruk

Återbruk - Vägen till ett mer hållbart byggande

Den svenska byggsektorn står inför en stor utmaning när det gäller hållbarhet. År 2020 genererade sektorn hela 14,2 miljoner ton avfall, vilket utgör cirka 40 procent av allt avfall i Sverige, exklusive gruvavfall.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 16 september, 2024 • 3 minuters läsning
Aterbruk_Vast

Denna enorma avfallsmängd har en allvarlig inverkan på miljön, men den goda nyheten är att mycket av detta material faktiskt kan återanvändas. Genom att satsa på återbruk och cirkulärt byggande kan vi inte bara minska mängden avfall, utan också avsevärt reducera byggsektorns klimatpåverkan.

Återbrukets potential i byggsektorn

Att återanvända byggmaterial handlar om att bevara den energi och de naturresurser som investerats i tillverkningen. En byggnad som har stått länge har betalat av en stor del av sin "klimatskuld" och ju mer flexibel den är, desto längre kan den användas till olika ändamål. På så sätt blir den hållbar på riktigt. Enligt Europeiska Miljöbyråns (EEA) livscykelanalyser kan vi minska klimatpåverkan från byggsektorn med upp till 61 procent genom att tillämpa cirkulära principer. Detta är en möjlighet vi inte har råd att förbise.

Intresset för återbruk av byggprodukter ökar, men verkligheten visar att det fortfarande sker i begränsad omfattning. Många byggnadsdelar, särskilt de som är tillverkade av beständiga material som mineraler, har en stor potential för återbruk. Dessa material behåller sina kvaliteter över tid och kan användas igen i nya projekt. Trots detta följs återbruk inte upp tillräckligt på nationell eller bolagsnivå, vilket innebär att vi saknar en fullständig bild av vad som återbrukas och i vilken omfattning.

Hinder och möjligheter

För att uppnå en mer cirkulär byggsektor krävs inte bara ett större utbud av återbrukade material, utan också bättre kunskap, nya affärsmodeller och utvecklade system för provning och garantier. I dagsläget är återbruk mer vanligt vid ombyggnad än vid nybyggnad, vilket delvis beror på att det är enklare att återanvända material när man redan har en existerande struktur att bygga vidare på.

Det finns särskilda utmaningar när det gäller återbruk av bärverksdelar och underbyggnader, såsom grundkonstruktioner. Trots att det finns stora klimatvinster att hämta genom återbruk av dessa delar är det fortfarande ovanligt. Korrekt skyddat trä och stål har i regel inte en försämrad livslängd över tid och skyddet kan förnyas för att förlänga deras användbarhet. Däremot måste betong, på grund av sin aktiva kemi som påverkar livslängden, noggrant bedömas innan återbruk kan ske.

Framtiden för återbruk

För att underlätta återbruk i större skala behöver vi anpassa planbestämmelser och bygga system som stöder användningen av återbrukat material. Genom att fokusera på byggnadens karaktär, värden och egenskaper snarare än specifika material, kan vi ge byggherrar frihet att välja återbrukade material som uppfyller de önskade kraven.

Sveriges klimatmål är att uppnå netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045. För att nå detta mål behöver vi öka koldioxidupptaget och minska utsläppen. Här kan innovationer som markskruvar spela en viktig roll. Markskruvar, tillverkade av galvaniserat stål, har visat sig minska koldioxidutsläppen med upp till 60 procent jämfört med traditionella betongfundament. Med en livslängd på över 100 år i marken, erbjuder de en hållbar lösning för bygg- och fastighetsbranschen.

Byggsektorn står inför en omvälvande förändring mot mer hållbara metoder och återbruk är en nyckelkomponent i denna övergång. Genom att satsa på cirkulära principer kan vi minska avfallet, bevara värdefulla resurser och avsevärt minska klimatpåverkan. Med rätt policyer, innovationer och ett större engagemang från alla aktörer i byggbranschen kan vi tillsammans skapa en mer hållbar framtid.


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.