Åter till skolbänken när kompetensen skall höjas
Att säga att byggbranschen lider av brist på arbetskraft är att uttrycka det milt. Över 300 000 människor arbetar inom byggsektorn men behovet efter flera är enormt, nu när det skall byggas fler bostäder än någonsin. Regeringen tillsatte därför en utredning i augusti 2016 och strax innan jul överlämnade samordnarna Pia Enochsson och Tommy Andersson sina förslag på hur krisen skall mötas.
Huvudförslagen på åtgärder gäller naturligtvis utbildning. Man vill bland annat öka platserna på yrkeshögskolan och satsa stort på vidareutbildning i vuxen ålder. Vidare vill man styra högskoleutbildningar så att de blir mer relevanta för byggsektorn. Ett annat förslag rör möjligheten till att skapa fler jobb med lägre utbildningskrav utan att det krockar med de svenska kollektivavtalen. Ta tillvara nyanländas kompetens, gör på allvar upp med machokulturen och se till att behålla kvinnor i branschen är andra synpunkter som läggs fram.
Vi har pratat med Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna, Jens Albrektsson, chef för kompetens och utbildning hos Installatörsföretagen och Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning hos Sveriges Byggindustrier, samtliga för övrigt tillfrågade i utredningen om vad de tror om dess förslag och vad som är viktigt för framtiden.
Inte bara spikande händer
I stort sett tycker Byggcheferna och Lars Bergqvist att förslagen är utmärkta. Han och hans kollegor har bland annat sett en trend under många år där kompetensen närmast dränerats.
– Utredningen är därför mycket välkommen. Ett av förslagen är en satsning på mer prefabricerad byggverksamhet, vilket vi ser som positivt, säger Lars och förklarar att det pressar ner priserna och är produktionseffektivt.
Men bristen på arbetskraft gäller förstås inte bara spikande händer, påpekar han.
– Ledningspersonal i produktion är det också ont om, vi närmast slåss om dem. Genom att pensionsavgångarna har varit stora så saknas det påfyllning, vilket är olyckligt.
När det gäller kompetensförsörjningen tror Lars att det behövs många olika åtgärder men han vill gärna lyfta fram attityd- och kulturfrågan som mycket viktig.
– Företagen måste helt enkelt gå på hårdare så att vi kan få vettiga, jämställda arbetsplatser. Det är alltför många, både män men framför allt kvinnor som lämnar branschen, och det är förfärligt. Vi måste få bort machokulturen, både i språk och uppförande, men också när det gäller risktagande på byggena eller när man gör affärer. Vår kampanj riktar sig mot de män som tänker rätt. Kan vi vända i det avseendet och få bort det värsta beteende, ja, då lockar vi också fler till utbildningarna och fler som stannar kvar inom bygg.
Det börjar bli bråttom
Jens Albrektsson på Installatörsföretagen menar att det börjar bli bråttom.
– Vi har gjort enkäter, räknat inflöde och pensionsavgångar. När vi summerar alltihop och våra resurser landar vi på 400 000 bostäder år 2025, inte 710 000 som Boverket har sagt. Det är ett samhällsproblem med många olika lösningar. Vi måste locka fler unga att välja yrkesprogrammen. Sedan är det inte bara nybyggena, hur skall vi till exempel räcka till när det gäller de energimål som regeringen/EU satt upp? Och infrastrukturen är också en del, fler människor innebär också fler förskolor, skolor, sjukhus, fängelser etc. som alla behöver installationer, säger han.
En nyckel är Komvux menar Jens. Det borde införas ett kompetensutvecklingsavdrag så att människor kan vidareutbilda sig. Gymnasieutbildningarna fungerar bra tycker han, de har kompetensen när de går ut.
– Jag tror vår bransch behöver förbättra sitt varumärke och det är bland annat en utbildningsutmaning. Men det går att göra, med engagerad rektor och lärare. Som på Malmö Universitetsholmen till exempel, där får 9 av 10 jobb när de går ut mot 1/3 på andra skolor. De är stolta över sin yrkesutbildning, så skulle jag vilja att det fungerade överallt.
Fler platser och praktik
Lars Tullstedt tycker att utredarna har lyssnat på branschen och fångat problematiken, och att de har gjort ett bra jobb på det hela taget. Sedan är det andra faktorer som kanske är mer tveksamma, menar han.
– Tidshorisonten 2025 är för kort för att ändra trender hos ungdomar så att de väljer vår bransch. Och resurserna är inte tillräckliga, till exempel så motsvarar hela Yrkeshögskolans budget Lunds Universitets. Det säger en del. Därför vore det bättre med yrkesutbildning för vuxna, har man gått samhällslinjen i gymnasiet så skall man kunna få det. Yrkesutbildning för vuxna kan genomföras på ungefär ett år, därför är det ett bra komplement för att lösa snabba behov av arbetskraft till branschen. Det ger också nyanlända möjlighet att, givet språket, komma in i samhälle och få ett jobb snabbt, säger han.
När det gäller de nyanlända behövs även ett effektivare valideringssystem för att ta tillvara deras kompetens, fortsätter Lars.
– Vi har också pekat på att man måste öka antalet platser på högskolorna liksom införa praktik för både högskole- och civilingenjörer. Det ökar motivationen väsentligt för det yrke man har valt liksom examinationsgraden. Arbetslivet måste börja se praktikanter som resurser, inte belastningar. Systemet är självklart när det gäller läkare och lärare så det vore på tiden för bygg också.
Jens Albrektsson, chef för kompetens och utbildning hos Installatörsföretagen. Foto Peter Knutson.
