Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Krönika

Anna Denell: "Paris har sagt sitt. Vad väntar vi på?"

Anneli Hidalgo 11 februari, 2016 • 3 minuters läsning
Anna Denell hållbarhetschef på Vasakronan

KRÖNIKA. Det har nu gått några veckor sedan världens ledare skrev historia och lyckades få fram ett avtal som ska begränsa jordens uppvärmning till väl under två grader. Men bara någon timme efter att avtalet var på plats började kritiska röster att höras. Var det verkligen en framgång eller i själva verket ett stort fiasko? Jag anser att det var en milstolpe och att det nu är upp till oss att agera.

Av Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan

På kvällen lördagen den 12 december 2015 fick vi äntligen ett globalt bindande klimatavtal. För oss som följde förhandlingarna med spänning kändes det som en stor och fantastisk bedrift. Ledare från jordens alla länder hade lyckats komma överens om att den globala uppvärmningen måste begränsas, inte bara till två grader, utan till en och en halv grad, som många forskare propagerat för.

Det är förstås viktigt att det finns en överenskommelse som bekräftar att den globala uppvärmningen är ett problem och att den behöver begränsas. Men de kritiska röster som höjts framhåller bland annat att avtalet helt saknar bindande åtaganden om minskade utsläpp och att upphöra med förbränning av fossila bränslen.
Oavsett vilken skara man väljer att sälla sig till tycker jag att Parisavtalet är en milstolpe, mycket på grund av näringslivets stora engagemang under mötet. Under Parismötet stod företagen i kö för att få berätta om sina åtaganden inom klimatområdet och fler och fler hävdar att företagen inte längre är problemet utan en stor del av lösningen. Det tror jag med. Det är nämligen företagen som i stor skala kan få ut och ta till sig den nya tekniken på marknaden, inte forskare eller nationer.

Det är här vi som jobbar inom samhällsbyggnadssektorn kommer in. Arkitekter, byggare, fastighetsägare, alla kan vi bidra på något sätt. Mycket arbete är redan igång, men jag tror att vi behöver få upp takten rejält och sluta ”dutta”. Redan om 15 år behöver våra utsläpp från fossila bränslen närma sig noll, för att om 35 år helt ha upphört. Ett samhälle som är helt oberoende av fossila bränslen kanske låter osannolikt, men är absolut ingen omöjlighet.

I många byggnader finns det fortfarande en stor potential att minska energianvändningen och jag vågar dra till med att energianvändningen skulle kunna halveras på mindre än tio år. Det behövs om den förnybara energin ska räcka till. Byggnader behöver också i större utsträckning bidra till energiproduktionen, genom till exempel solceller. Idag bidrar solen till ca en promille av Sveriges elproduktion, att jämför med Tyskland, där den står för cirka sju procent.

Men det är inte bara inom energi som byggnader har en stor påverkan. Det material vi använder för att bygga och renovera våra hus påverkar också klimatet i samband med råvaruutvinningen och produktionen. Här är effektiviseringsmöjligheterna också stora. Byggmetoder som ger upphov till materialsvinn på upp emot 30 procent är fortfarande vanliga på våra byggarbetsplatser i Sverige och vid renoveringar så kastas tonvis av fullt fungerande material bort varje år, bara för att ersättas med liknande material i en annan kulör, ett annat träslag eller dylikt. Här finns snabba vinster att göra, både för miljön och för plånboken.

Ett annat område där det snabbt går att minska utsläppen är byggrelaterade transporter, i första hand genom att effektivisera transporterna. Genom att tillämpa externa logistiklösningar kan antalet transporter minst halveras. Det finns exempel på projekt där man lyckats minska antalet transporter med så mycket som 80 procent. När antalet transporter minskar har vi också råd att tanka bilarna på det idag något dyrare förnybara bränslet. Dessutom förbättras miljön i närområdet, när både avgaser och buller minskar.

Om 2015 blev historiskt för att vi fick ett bindande klimatavtal så skulle jag vilja att 2016 blir historiskt för att det var året då vi gick från ord till handling i den svenska bygg- och fastighetsbranschen och startade arbetet med att halvera energianvändningen, materialanvändningen och våra transporter. Vad väntar vi på?



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.