Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Ann-Kristin Karlsson: Vem vinner på en hållbar stadsutveckling

Anniki Skeidsvoll Edén 16 augusti, 2014 • 2 minuters läsning
annkristinkarlsson

Det finns ett akut renoveringsbehov av många befintliga områden, men ingen vill stå för notan. Utanförskap ger mänskligt lidande och stora kostnader för samhället.

Klimatförändringar gör att städer måste bli mer motståndskraftiga för översvämning och bränder. I stadsutvecklingsprojekt ställer både kommuner och privata aktörer sig frågan om det är värt investeringen att prioritera hållbarhet. Men har de verkligen råd att inte göra det?

Vem vinner på att stadsutveckling är hållbar och vem står för kostnaderna? Är det kommuner, privata företag eller medborgarna som får de största mervärdena? Jag anser att alla kan vinna på hållbar stadsutveckling. Men för att lyckas behövs nya finansieringsmodeller, vilja att samarbeta, ökad spridning av kunskap och att både staten, kommuner, privata aktörer och akademin vågar satsa och prova på något nytt. Bygga-om-dialogen är ett exempel på en satsning där Malmö stad tillsammans med privata aktörer har lyckats med ovanstående saker. Detta initiativ skulle kunna användas i andra städer, inte bara i Sverige, utan i hela världen.

Sweden Green Building Council har funnits i fem år och har hitintills främst drivits av privata aktörer som vill skapa förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. I och med vår satsning på hållbar stadsutveckling ser vi nu ett ökat intresse från svenska kommuner att bli medlemmar och medverka i utvecklingen av certifieringssystem och ett nordiskt ramverk för hållbar stadsutveckling. Vi ser även en positiv inställning från statliga verk att bidra och vara involverade. Vi medverkar i två Vinnovaprojekt som har fokus på medborgarna. Projektet ”Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer” ska leda till att experter och medborgare gemensamt utvecklar förslag som nyttjar lokala förutsättningar. ”Södertörnmodellen” ska bli ett koncept för hållbar stadsutveckling som tillsammans med, och inte för medborgaren, skapar nya, innovativa lösningar genom samverkan mellan professionella aktörer och brukarna.

För att hållbar stadsutveckling inte bara ska vara något som används i marknadsföringssyfte måste nya finansieringsmodeller utvecklas och testas, som gör att stat, kommuner och företag tillsammans kan investera i en långsiktigt hållbar utveckling. Med hjälp av dessa modeller kan vi minska kostnader för samhället för arbetslöshet, kriminalitet, vandalism, sjukvård, översvämningar, bränder och så vidare. En hållbar stadsutveckling kan även minska kostnader för underhåll och skador på fastigheter och infrastruktur, öka fastigheternas värde och attraktiviteten av ett område.

Det finns många bra initiativ och projekt som syftar till att utveckla våra städer hållbart. Låt oss tillsammans skala upp dessa projekt och sprida kunskap om både fram- och motgångar. Låt oss tänka samhällsekonomiskt och på lång sikt när nya och befintliga områden utvecklas. Vare sig staten, kommuner eller företag har råd att inte prioritera hållbar utveckling. När kommer polletten att trilla ner?

Ann-Christin Karlsson
Chef hållbara städer, Sweden Green Building Council


Renoverad kontorsfastighet certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good

Folksam Fastigheters kontorsfastighet Publique på Hornsgatan i Stockholm är nu fullt uthyrd efter en omfattande renovering. De två sista avtalen omfattar tillsammans cirka 1 600 kvadratmeter. Fastigheten från 1920-talet har moderniserats med bevarad historisk arkitektur och är certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm - Bild JLL
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm. JLL

Dela artikeln

Byggföretagen i Västerbotten ser ljusare på marknaden

Konjunkturläget för byggföretagen i Västerbotten förbättras från svagare än normalt till starkare än normalt. Samtidigt stiger förväntningarna på både byggvolymer och sysselsättning. Det visar Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer, även om orderstockarna fortfarande ligger något under normala nivåer.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Konfidensindikator Västerbotten - Foto Norrlandsfonden
Norrlandsfondens konjunkturindikatorer visar ett förbättrat stämningsläge inom byggsektorn i Västerbotten.  Norrlandsfonden

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.