Alingsås tingsrätt fick nytt liv med tillbyggnad i zink
När den anrika tingsrätten i Alingsås skulle få en ny tillbyggnad föreslog arkitekterna på Tengbom en byggnad helt klädd i zink. Den blänkande påbyggnaden hyllades tidigare i år med utmärkelsen Plåtpriset. Fritz Olausson, en av de ansvariga arkitekterna, berättar om visionen och valet av material.
Hur såg visionen ut för tillbyggnaden ut?
– När vi kom in i projektet fanns det redan ett ritat förslag på en tillbyggnad i tegel. Men tingsrätten ville se fler alternativ på fasaderna. I ett av förslagen tog vi ut svängarna lite mer och plockade upp takformen från tingsrättens hus och de gamla intilliggande villorna med mycket gavelarkitektur och branta tak. Tanken var att tillbyggnaden inte skulle skymma den bakomliggande tingsrättsbyggnaden från slutet av 1800-talet. Vi ritade både branta och flacka lutningar på taket så det blev flera åsar och tak som lekfullt veckar sig över tingssalarna och även innesluter kommunikationen på våning, en trappa upp i volymen. Anpassningen gav alltså högre takhöjd i de två nya tingssalarna. Oftast har tingssalar idag platta tak invändigt för optimerad ljudinspelning men tack vare en extra insats från duktiga akustiker och ljudtekniker fick vi två fantastiskt fina salar med högt i tak, precis som i den gamla tingssalen. Det fanns också en stark önskan från lagmannen för tingsrätten om en värdig utformning. Många får ta emot allvarliga och ibland dystra beslut och därför var det viktigt att skapa en miljö som hade en fin och genomtänkt inramning.
Tillbyggnaden är klädd helt i titaniumzink. Kan du berätta lite om varför valet föll på just zink?
– Från början fanns ett förslag på en tillbyggnad i tegel men det behövdes en lösning som klarade både branta och flacka taklutningar vilket till slut ledde oss till ett tak i zink. Sedan började vi fundera på hur tillbyggnaden kunde sammanfattas med ett material för att skilja ut det nya från det gamla. Zink är ett spännande material som står sig bra mot teglet i den gamla byggnaden. Det finns även putsinläggningar och stenar som det står sig fint emot. För den här typen av byggnad var det också viktigt att den skulle utstråla respekt, historia och tradition och då kändes zink som rätt material. Idag använder man man ofta förpatinerad zinkplåt vilket ger en jämn matt grå patinering. Vi valde istället en blank plåt som gör att byggnadens fasader kommer att kunna patineras olika. Hantverket är i princip på samma sätt som om det skulle byggts i början av 1900-talet. Det är alltid spännande när utgångspunkten är ett gammalt fint hus som ska kompletteras med ett tillägg. I det här fallet fick vi möjligheten att arbeta igenom fasaden noga och projektet hade bra plåtslagare som också följde alla våra detaljritningar.
Finns det några fördelar att arbeta med zink som material?
– Det åldras vackert och håller ofta bra över tid. Som arkitekt associerar man det till fina genomtänka lösningar. Ibland kan det vara svårt att anpassa fasaden utifrån fönster och dörrar men i det här fallet kunde vi på ett smidigt sätt anpassa plåtarna istället. Fasaderna är täckta med skivor i olika bredd, placerade i ett bestämt slumpartat mönster vilket gjorde att vi kunde anpassa monteringen efter de förutbestämda fönsterplaceringarna. Zinkplåt som väggbeklädnad passar även bra till byggnadens konstruktion med utfackningsväggar.
Skulle du säga att det är ett mer hållbart material?
– Jag tycker det. Miljö är inte mitt expertisområde men som arkitekt arbetar man alltid med att välja naturmaterial som åldras beständigt och så klart estetiskt tilltalande. Det har pågått stora diskussioner om zink och koppar och deras miljöpåverkan och det tycks råda delade meningar om det. På korrosionsinstitutet på KTH till exempel är de inte alls så rädda för att använda zink och koppar i byggnader och personligen tycker jag att de resonerar riktigt. Både koppar och zink har använts i alla tider. Metalljonerna binds oftast upp av de närliggande materialen. När det gäller Alingsås tingsrätt är det betongplattor runt byggnaden som binder upp det som eventuellt skulle kunna avges.
Börjar det bli vanligare att använda titanzink till fasader?
– Det är inte så vanligt såvitt jag vet, även om det alltid har förekommit och är väldigt uppskattat. Det är lite mer nischat att använda titanzink, i alla fall i Sverige. I länder som Danmark, Tyskland och Schweiz finns det lite fler exempel. De har ju en tradition att arbeta med nyskapande arkitektur som är spännande. Jag tror också att de är bättre på att göra väldigt tydliga projekt som går hela vägen. Det är inte så ofta det sker i Sverige, här råder mer diskussion och samförståelse vilket är fint men som ibland kan sålla ut de mest extrema men även unika lösningarna. Därför var det extra roligt att få vara med det här projektet med Alingsås tingsrätt där fasadlösningarna och formen gick hela vägen i samförstånd.
Foto: Tengbom
Fakta Alingsås tingsrätt
Arkitekt: Tengbom; Fritz Olausson, Magnus Almung
Programarkitekt: Börje Falemo, Falemo Hus & Interiör
Projektering 3D modell: Tengbom Carl Olofsson
Inredningsarkitekt: Tengbom Karin von Geijer
Hyresgäst: Alingsås tingsrätt, Domstolsverket
Byggherre: Hemfosa Fastigheter AB
Projektledare: Marcus Zetterberg, Development Partner
Entreprenör: Serneke Byggnads AB
Plåtarbeten: Hisingstads Bleck & Plåtslageri AB
Titanzinkfasad: Rheinzink, Kari Koskinen
Konstruktör: Integra, Per Hilmersson
