Aktuella frågor inom isolering
Swedisols nya VD Mats Björs berättar om några av de mest aktuella frågorna för isoleringsbranschen.
Den 1 april tillträdde Mats Björs som ny VD för branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter, Swedisol. Mats har tidigare varit VD på VVS Företagen och Byggherrarna och efterträder nu Conny Petterson, som går i pension efter fem år som VD på Swedisol. Hållbart Byggande frågade den nya VD:n om vad som står i fokus för isoleringsbranschen.
Vilka är de mest aktuella frågorna som diskuteras just nu bland isoleringsföretagen?
– Energi- och hållbarhetsfrågor är ständigt aktuella. Vi ser bland annat fram emot förslaget om hur EU:s nära-nollenergikrav ska implementeras i byggreglerna. Boverket lämnade redan i juni förra året in ett förslag till regeringen som remissbehandlades under hösten. Sedan har EU-kommissionen kommit med nya tolkningar av energiprestandadirektivet, och tidplanen för det slutliga förslaget har skjutits upp. Vi hoppas på ett förslag som bygger på hur mycket energi byggnaderna faktiskt använder, snarare än ”köpt energi”, så att vi får verkligt energieffektiva byggnader efter 2020.
Swedisol har tidigare sagt att ni vill påverka energipolitiken som leder till byggregler som styr byggnaders energiprestanda utifrån u-värdet. Ni menar att det borde finnas krav på u-värden i enskilda delar av klimatskalet. Kan du utveckla det resonemanget?
– Boverkets egna uppföljningar visar att många hus inte klarar dagens energikrav som uttrycks i kilowattimmar per kvadratmeter. Inte för att kraven är för höga, utan för att det är svårt att förutspå vad energianvändningen blir i den färdiga byggnaden. Genom konkreta krav på u-värden för väggar, golv, tak, fönster och dörrar blir det betydligt enklare att projektera rätt så att målen nås. Men framför allt bör kraven ställas på hur energieffektiv byggnaden faktiskt är, inte hur mycket energi som behöver köpas in till den. I dag kan man komma undan med en sämre byggnad genom att exempelvis bara installera en värmepump. Men huset i sig är inte rustat för en låg energianvändning om uppvärmningssystemet senare byts ut.
Branschen efterlyser också ett bredare perspektiv när det gäller renoveringen av miljonprogramsområdena. Vad föreslår ni mer konkret?
– Energimyndigheten och Boverket har konstaterat att det främsta hindret mot renovering i miljonprogramsområden är att det är svårt att få fastighetsekonomisk lönsamhet när hyrorna inte kan höjas i tillräcklig omfattning. En stor del av renoveringskostnaden beror på att fastighetsägaren vill och behöver göra en standardökning på samma gång. För att klara detta behöver fastighetsägaren ha en långsiktig strategi för att renovera och energieffektivisera. Samtidigt finns det stora samhällsekonomiska vinster med upprustning av slitna områden. Vi skulle gärna se att myndigheterna räknar på hur stora de vinsterna faktiskt är och lägger fram förslag kring hur de samhällsekonomiska vinsterna kan tillgodoräknas när man ska fatta beslut om renovering.
Inom vilka andra områden skulle ni vilja se förbättringar?
– För att motverka bostadsbristen krävs kraftfulla politiska beslut för att minska hinder och öka incitament för mer byggande. Vi behöver bygga omkring 70 000 nya bostäder per år för att klara befolkningstillväxten, lika många bostäder renoveras varje år fram till 2050 och vi har ett akut behov av bostäder för nyanlända. Vi behöver bygga mycket under kort tid, men det är viktigt att vi inte tar genvägar som blir kostsamma på lång sikt.
Hur tänker man bland isoleringsföretagen generellt sett kring isoleringens roll för ett hållbart byggande?
– Energianvändning och klimatpåverkan måste bedömas ur ett livscykelperspektiv och hänsyn behöver tas till alla faser i livscykeln. Det lönar sig alltid att isolera väl för att minska energibehovet i det färdiga huset, men vi måste också arbeta för att minska klimatpåverkan från produktions- och byggprocesserna.
Cellplast blir allt vanligare i industribyggnader och prefabricerade element. Men osäkerheten kring brandsäkerheten och även frågetecken kring isoleringsförmågan är något som har varit på agendan den sista tiden. Hur ser Swedisol på de här frågorna?
– Det är oroande om brandsäkerheten blir sämre i nya byggnader och det kan finnas skäl att se över kraven i byggreglerna. Det är också viktigt att byggbolag och konsumenter är medvetna om olika isolermaterials brandegenskaper så att de kan fatta välinformerade beslut. I februari förbjöd marknadsdomstolen en tillverkare av cellplastisolering att påstå att sådan isolering är lika brandsäker som mineralullsisolering. Den prejudicerande domen är viktig, eftersom den motverkar vilseledande marknadsföring om brandegenskaperna.
Fakta: Brandklasser
* Brandegenskaperna hos byggprodukter fastställs genom Euroklasser, ett europeiskt klassifikationssystem för byggprodukter. Systemet har klasserna A till F, där de högsta klasserna A1 och A2 är obrännbara material som inte bidrar till övertändning.
* Mineralull (glasull och stenull) är obrännbar isolering och placeras i de högsta brandklasserna A1 och A2.
Om domen
Det dömda företaget, SPU, tillverkade isolering av en typ av polyuretan som kallas PIR, en cellplast. Produkterna klassificeras huvudsakligen i de lägsta brandklasserna E och F. Swedisol tog fallet till marknadsdomstolen eftersom SPU i sin marknadsföring fortsatte att ge intryck av att cellplastisolering är likvärdig mineralullsisolering när det gäller brandsäkerhet.
