Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

30% reducerat CO2-utsläpp i kajarbetet för projekt Skandiaporten

Det går att bygga klimatsmart i stora infrastrukturprojekt, utan att det kostar skjortan. Det visar senaste siffror från kajbyggnation i farledsprojektet Skandiaporten. Här har Göteborgs Hamn AB:s kravställan vid inköp för klimatsmarta materialval och främjandet av innovativa lösningar sänkt koldioxidutsläpp med 30%. Den ökade kostnaden för klimatåtgärder ligger på cirka 1% av den totala budgeten för kajbyggnation.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 29 september, 2025 • 3 minuters läsning
skandiahamnen_kajfo¨rsta¨rkning_go¨teborgshamn

– Ser du till nyttan är det små kostnader när vi jämför med den stora klimatnyttan vi får. Genom ett nära samarbete med NCC har vi noggrant vridit och vänt på alla aspekter av konstruktion, inköp och arbetssätt. Genom att göra en klimatkalkyl som tydligt visar på skillnader i val, våga ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, tänka nytt och hela tiden fokusera på att få ner koldioxidutsläppen har vi utvecklat målet som vi satte upp inför byggstart och lyckas nu nå 30% reducering. Under projektets gång har vi även fått en ökad förståelse för hur vår byggnation påverkar våra CO2-utsläpp och den kunskapen kan vi framöver använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB.

Ute på siten firar man att projekt Skandiaporten har nått en viktig milstolpe. Det bjuds på rejäl lunch och tacktal.

– Det är stort att vi lyckats så bra med målet att sänka CO2-utsläppen i projektet och det ska såklart firas med de som gör en stor och viktig del av arbetet, alla inblandade i byggnationen ute i Skandiahamnen. Det spelar ingen roll hur mycket vi räknar och planerar om vi inte får den nödvändiga hjälp och kunskap från de som fysiskt får pålar, betong och spont på plats. Detta milstolpsfirande i september blir en hyllning till alla som bidragit, och en signal om att klimatsmart byggande är både möjligt och lönsamt, säger Jan Andersson.

Så minskas CO2-utsläpp i projekt Skandiaporten:

Material & konstruktion:

Materialval med lägre klimatpåverkan, återvunnet stål i stället för nytt, sparade 15% av hela projektets klimatpåverkan
Optimering och minimering av konstruktioner, till exempel reducering av betongtjocklek.
Mindre andel cement – betong med slagg som bindemedel.
Optimerad användning av betong – stålrörspålarna fylls delvis med krossmaterial
Tunnare skikt av grovbetong
Effektivare spont – mindre dimensioner och omfattning

Förslag och lösningar från både tjänstemän och yrkesarbetare på plats
Maskiner & Transporter:

100% HVO100 i alla maskiner och transporter
Eldrivna maskiner vid pålning och borrning
Samlade beställningar och planerade gjutningar med andra aktörer ger färre transporter
Större lastkapacitet i schaktbilar ger färre körningar
Laddplatser för elbilar på byggplatsen

Hemlass – ta med nytt material tillbaka från tippen
Ingen onödig tomgångskörning

Cirkulärt byggande:

Sortering & återanvändning av asfalt, stål och bergmassor mellan projekt
Hål i sponten → mindre framtida drift & underhåll
Återbruk av massor & material – stålpålar, stålbalkar, asfalt, kapspill
Uppdragen spont återanvänds för tätningar

Innovativ arbetsmetodik:

Löpande klimatkalkyler som visar minskande utsläpp över tid
Effektivt inköpsarbete med CO2 som urvalskriterium

Fakta Skandiaporten
Göteborgs hamn är den enda hamnen i Sverige som kan ta emot världens största fartyg. Men i dagsläget kan de inte anlöpa Sverige fullastade. För att lösa problemet, och därmed säkerställa bra förutsättningar för svensk handel, krävs en omfattande fördjupning av farleden. Detta hanteras av projekt Skandiaporten som är uppdelat i två delar; farledsfördjupning och kajförstärkning.

Kajförstärkningen:
Kaj och terminalytor i Skandiahamnen behöver förstärkas för att klara av det ökade djupet och för att kunna hantera två större fartyg samtidigt. Denna del ansvarar Göteborgs Hamn AB för. Byggstart skedde februari 2024.

Farledsfördjupningen:
Området i farleden som behöver fördjupas är nästan fem kilometer långt och muddringsbehovet 9–11 miljoner kubikmeter. Det ska öka maxdjupet från dagens 13,5 till 16,5–17,5 meter. Utöver fördjupningen behöver vändytan utanför containerterminalen breddas. Denna del ansvarar Sjöfartsverket för där planerad byggstart är hösten 2026.

Hela projekt Skandiaporten planeras vara klart kring årsskiftet 2027/2028.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.