White har varit involverade i utvecklingen av Nya Centralsjukhuset i Karlstad (Nya CSK) sedan 2019, och de har fått förnyat förtroende genom flera skeden och delprojekt. Resultaten av detta arbete kan idag ses på många ställen inom sjukhusområdet. Mottagningshuset, som kommer att bli Sveriges första sjukhusbyggnad med trästomme i permanent form, närmar sig nu sitt slutförande, och den tillfälliga förlossningsmottagningen har nyligen invigts.

Dessutom har totalt cirka tjugo ombyggnationer genomförts. Erfarenheterna från de tidigare faserna av projektet har givit White, Skanska och Region Värmland chansen att testa olika lösningar och utveckla metoder för samarbete, projektering och koordinering. När arbetet med Akuthuset inleds kommer redan etablerade arbetssätt att kunna användas som grund.  

– Att få förtroende att fortsätta arbetet med Nya CSK betyder mycket. Nu tar vi med oss den samlade erfarenheten till Akuthuset, där både skalan och komplexiteten i projektet ökar, säger Cristiana Caira, uppdragsansvarig arkitekt och partner, White Arkitekter.

Kopplar an till befintlig arkitektur

Den sju våningar höga byggnaden kommer att inkludera akutmottagning, förlossning, infektionssjukvård och intensivvård. Här placeras funktioner som måste vara nära varandra, vilket skapar kortare avstånd och effektiva flöden. Huset designas också för att vara flexibelt och kunna anpassas till framtida vårdbehov när dessa förändras.

Projektets omfattande storlek och dess läge nära en fungerande sjukhusinfrastruktur kräver enhetliga och effektiva byggmetoder. Samtidigt ges stor vikt åt den arkitektoniska utformningen. Akuthusets fasad i tegel kopplar an till den befintliga arkitekturen inom sjukhusområdet och har utvecklats med fokus på hållbarhet, design och byggbarhet genom hög grad av prefabricering. Invändigt kommer den centrala gången att fungera som en förbindelse mellan det nya och det befintliga sjukhuset. Genom att integrera trä, konst och tydliga relationer syftar man till att skapa en varm och hälsofrämjande miljö som är lätt att navigera i.

I landskapet sammanförs tillgänglighet och biologisk mångfald med lösningar som kan hantera stora regnmängder effektivt. Hela projektet fokuserar på långsiktig hållbarhet och syftar till att skapa en vårdmiljö som är funktionell för både patienter och personal, även på längre sikt.

Flertalet års samarbete utgör grunden för nästa steg. Cirka 30 medarbetare från White, fördelade på fem kontor, arbetar gemensamt i projektet. White har också etablerat en lokal närvaro i Karlstad och verkar på projektkontoret tillsammans med Skanska och Region Värmland. Den nära samarbetet på plats möjliggör korta kommunikationsvägar mellan olika kompetenser i ett projekt där många frågor och processer måste koordineras samtidigt.

Arbetar tillsammans i olika BIM-modeller

– Att planera och genomföra de olika delprojekten har varit en stor utmaning, men samtidigt otroligt utvecklande. Projekten har haft helt skilda förutsättningar – från nybyggnation till ombyggnad – och har drivits i olika skalor och efter egna tidsplaner. Vi har haft fantastiska projektteam som i nära samverkan med kunden och de tekniska konsulterna har drivit arbetet framåt, både genom fysisk närvaro och med optimala digitala arbetssätt, säger Mathias Nilsson, uppdragsledare för Nya CSK, White Arkitekter.

Digitalisering och digitala modeller hjälper till att hålla ihop helheten, men också att komma närmare vårdpersonalen. I gemensamma BIM-modeller kan olika discipliner arbeta tillsammans. Med hjälp av VR har man dessutom gjort det möjligt för vårdpersonalen att kliva in i sina framtida miljöer för att få full förståelse för visualiseringarna.  

– Vi har med oss flera års erfarenhet av att arbeta tillsammans med Skanska och Region Värmland med Nya CSK, och också stor erfarenhet från andra vårdprojekt. Det gör att vi kan hantera den tekniska komplexiteten och samtidigt hålla fast vid helheten, säger Jens Axelsson, handläggande arkitekt för Akuthuset, White Arkitekter.

Arbetet med bygghandlingarna för Akuthuset pågår till 2029.

– Det är väldigt hedrande och mycket oväntat att få Sveriges äldsta teknikpris. Jag hoppas inspirera fler, särskilt unga som funderar på att välja teknik, vetenskap och industrin. Det är mycket roligt att få arbeta med att omsätta teori i praktik samt bidra till att göra vår värld mer hållbar, vilket vi tekniker och ingenjörer har ett ansvar att göra, säger Susanne Norgren, koncernexpert på Sandvik.

 Sveriges Ingenjörers Polhemspris, som instiftades 1876 för att hedra den framstående uppfinnaren Christopher Polhem (1661–1751), uppmärksammar och belönar innovatörerna bakom uppfinningarna med en guldmedalj och 250 000 kronor.

Patenterat lagarbete

Susanne Norgren har bidragit med över 400 patent fördelade på 36 patentfamiljer och har publicerat mer än 130 vetenskapliga artiklar. Hennes forskning omfattar områden såsom hårdmetaller, bergborrning, skärande bearbetning, additiv tillverkning och avancerade biomaterial.  

– Susanne Norgren framhålls av kollegor som en inspirerande lagspelare och intraprenör som förenar grundforskning med industriell tillämpning. Hennes styrka ligger i att identifiera forskningsidéer med långsiktig potential och omsätta dem till kommersiella lösningar som skapar värde för både industri och samhälle, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Avancerad materialdesign

Bergborrning ställer extrema krav på material. De hårdmetallstift som är integrerade i borrkronorna utsätts för kraftiga stötar, höga tryck och intensiv nötning under bergbrytning. Tidigare har utvecklingen begränsats av en grundläggande materialfysikalisk målkonflikt: en ökning av hårdheten ger förbättrad slitstyrka, men leder samtidigt till minskad seghet och en ökad benägenhet för sprickor.

Susanne Norgren gjorde banbrytande framsteg genom att koncentrera sig på materialets gränsytor, där olika faser av materialet förenas. Genom användning av avancerad materialdesign skapade hon ett koncept som involverar att volframkarbidkorn täcks med nanoskaliga kromskikt. Dessa extremt tunna lager förändrar egenskaperna hos gränsytorna och möjliggör en ökning av materialets hårdhet utan att kompromissa med dess seghet.

Högre produktivitet och lägre kostnader

Dessa produkter används idag inom gruv- och bergindustrin globalt. För användarna medför teknologin en längre livslängd på borrkronor, färre driftavbrott, ökad produktivitet, mindre behov av ombearbetning och byte av slitdelar, samt reducerade totala borrkostnader.

Färre byten av borrkronor innebär att operatörer sällan behöver arbeta nära borriggar och osäkra bergytor, vilket bidrar till att sänka riskerna i en redan utsatt arbetsmiljö.

Ingenjör från KTH

Susanne Norgren är 58 år gammal och har en civilingenjörsexamen i materialdesign samt en doktorsexamen i materialvetenskap och metallurgi från Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Under mer än 25 år har hon bedrivit forskning och teknikutveckling på Sandvik och har arbetat inom koncernens betydande affärsområden.

År 2013 utsåg Sandvik Susanne Norgren till koncernexpert, vilket är företagets högsta specialistnivå. Det innebär att hon har ansvar för att leda strategisk forskning och utveckling inom alla affärsområden. Sedan juli 2024 innehar hon även ordförandeposten i Sandviks vetenskapliga råd – som koordinerar strategiska forskningsfrågor inom företaget – är adjungerad professor vid Lunds universitet och medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Hon har tidigare tilldelats Gunnar Wallquists bergsmedalj och mottagit Wilhelm Haglund-medaljen tillsammans med andra.

Motivering Polhemspriset 2026

Polhemspriset 2026 tilldelas Susanne Norgren för banbrytande materialinnovation inom ett av hårdmetallteknikens mest grundläggande och långvariga problem – hur borrstift kan få ökad hårdhet utan att förlora sin seghet.

Polhemspriset

• Sveriges Ingenjörer delar varje år ut Polhemspriset– Sveriges äldsta tekniska utmärkelse. Priset instiftades 1876 och firar i år 150-årsjubileum.
• Christopher Polhem (1661–1751) var en av Sveriges genom tiderna mest framstående innovatörer.
• Priset består av en Polhemsmedalj i guld samt 250 000 kronor. Polhemspriset delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för en genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden och vara konkurrenskraftig.
• Bland tidigare Polhemspristagare finns Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet (1925), Håkan Lans för färggrafik och transponder positioneringssystem med GPS (1995), Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten (2013), Ludvig Strigeus för tekniken bakom Spotify (2020) samt Christopher Ahlberg och Staffan Truvé för cyberskyddet Recorded Future (2023).
• Årets Polhemsprisutdelning äger rum på Hamburger Börs i Stockholm på kvällen den 10 november. Då sker också utdelningen av examenspris civilingenjörsutbildning och examenspris högskoleingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne.