Byggmaterial

Vindkraftstorn i trä ska öka elproduktionen

Energimyndigheten investerar nu tillsammans med flera industriföretag 4,6 miljoner kronor i Modvions utveckling av 150 meter höga vindkraftstorn i trä.

Jennie Krook 11 oktober, 2017 • 1 minuts läsning

Vindkraften producerar mer än tio procent av elen som används i Sverige idag. Andelen förväntas öka men för att kunna producera mer energi behöver vindkraftstornen bli högre. Högre vindkraftstorn kan vara svåra att transportera och därför arbetar nu företaget Modvion med att utveckla modulära vindkraftstorn i trä.

Projektet är ett första steg i kommersialiseringen och innehåller bland annat en prototyp på ett 30 meter högt torn. Prototypen kommer monteras på Chalmers testplattform utanför Hönö i Göteborg och ska stå färdig våren 2019.

– Vår patenterade konstruktion bygger på moduler av limträ. Det löser transportproblemet och gör att vi kan bygga torn som är 150 meter höga till 30 procents lägre kostnad. Därmed kan elproduktionen ökas tack vare högre vindhastigheter och större rotorblad, säger Otto Lundman på Modvion, i ett pressmeddelande.

Energimyndigheten medfinansierar Modvions utvecklingsprojekt på totalt 4,6 miljoner kronor tillsammans med Moelven Töreboda, Pretec, Skellefteå kraft, Sika, Metsä Wood, RISE och Chalmers.

– Nya innovationer kommer att vara en nyckel i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige och Europa. Dagens tornteknik i stål och betong är kostsam och energikrävande både i tillverkning, logistik och skrotning. Modvion har en spännande innovation som kan ha en mycket positiv påverkan på det globala energisystemet, säger Andreas Stubelius på Energimyndigheten.

På bilden: Transport av traditionella vindkraftstorn jämfört med Modvions konstruktion.
Foto: Modvion

Fastighet

SGBC lanserar ny generation av BREEAM SE – stärkt fokus på klimatpåverkan och biologisk mångfald

Sweden Green Building Council (SGBC) lanserar BREEAM SE Nybyggnad & Ombyggnad V7 – en ny generation av den svenska anpassningen av det internationella miljöcertifieringssystemet BREEAM. Den uppdaterade versionen lägger ett ännu större fokus på klimatpåverkan och biologisk mångfald, samtidigt som ombyggnad integreras som en naturlig del av certifieringsmanualen.

Pia Andrea 12 november, 2026 • 2 minuters läsning

Bygg- och fastighetssektorn möter allt högre krav och förväntningar på hållbart byggande. Sweden Green Building Council (SGBC) bidrar till utvecklingen genom att omsätta svenska och europeiska hållbarhetsmål och regelverk till konkreta krav i sina certifieringssystem. Systemen vidareutvecklas kontinuerligt med ambitionen att höja hållbarhetsnivån och driva sektorns arbete längre än gällande lagkrav.

BREEAM SE Nybyggnad & Ombyggnad V7 baseras på den internationella utvecklingen av BREEAM, med en anpassning till svenska förhållanden och regelverk. Utvecklingen av den nya generationen har skett i nära samverkan med branschen för att säkerställa relevans och förankring i sektorns behov och förutsättningar.

”Med BREEAM SE V7 tar vi ett viktigt steg framåt. Samarbetet med branschen har varit avgörande för att gå längre än en ren översättning av den internationella versionen. Tillsammans har vi utvecklat ett system som möter svenska förutsättningar och arbetssätt, samtidigt som vi behåller styrkan i den internationella förankringen”, säger Désirée Moberg, chef BREEAM, SGBC.

Stärker platsens ekologiska värden

I den nya manualen ges klimatpåverkan en större betydelse och livscykelperspektivet stärks ytterligare. Livscykelanalyser får en mer framträdande roll redan i projekteringens tidiga skeden, då möjligheterna att påverka och minska byggnadens klimatavtryck är som störst. Beräkningsmetoden för klimatpåverkan har även anpassats till Boverkets tolkning av EU direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD).

Kraven på biologisk mångfald skärps och utvecklas. Större vikt läggs vid åtgärder som stärker platsens ekologiska värden, från den tidiga planeringsfasen till den långsiktiga förvaltningen. Resultaten kan dessutom mätas och följas upp med hjälp av svenska metoder.

Ombyggnad, som tidigare behandlades i en separat bilaga, integreras nu i manualens ordinarie struktur. Kraven har anpassats för att bättre ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och möjligheterna vid utveckling av befintliga byggnader.

Resiliens införs som ett eget bedömningsområde, samtidigt som energiområdet vidareutvecklas. Det nya fokuset ligger på att skapa en tydligare helhet mellan energieffektiv projektering, energiprognoser, uppföljning och en mer flexibel energianvändning.

Byggmaterial

Producerar en miljon ton Merit – sänker utsläppen av koldioxid med 700 000 ton

Swecem har nu nått en produktion av en miljon ton Merit vid sin anläggning i Oxelösund sedan starten 2020. Merit fungerar som ett bindemedel som delvis ersätter cement vid tillverkningen av betong. Produkten framställs genom att granulerad masugnsslagg mals ner till ett fint pulver. Varje ton av Merit som används i stället för cement leder till en minskning av koldioxidutsläpp med mellan 93 och 96 procent. I konkreta siffror innebär detta att Swecems produktion av Merit har bidragit till en minskning av koldioxidutsläpp med 700 000 ton. Detta motsvarar utsläppen från 7,6 miljoner bilresor med fossila bilar mellan Stockholm och Göteborg.

Pia Andrea 12 november, 2026 • 1 minuts läsning

– En miljon ton är en viktig milstolpe för oss och ett kvitto på att efterfrågan av alternativa bindemedel för betongtillverkning är fortsatt stark, säger Swecems vd Ludwig Zetterström. Att vi skulle nå en miljon ton i produktionen redan 2026 var det ingen som föreställde sig sommaren 2020 när vi hade vår första produktionsdag. På den tiden ansågs 70 000 ton per år vara en hög siffra.

Efterfrågan på Merit fortsätter att öka stadigt. För att möta den växande efterfrågan har Swecem nyligen genomfört en utbyggnad av fabriken i Oxelösund med stöd från Naturvårdsverkets investeringsprogram Klimatklivet. Stödet beviljas endast investeringar som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

Genom satsningen har Swecem inte bara stärkt sin produktionskapacitet, utan även ökat den årliga produktionen i Oxelösund från tidigare 160 000 ton till 260 000 ton.

– Att få investeringsstöd av just Klimatklivet är i sig ett kvitto på att vår produkt gör skillnad för klimatet, säger Ludwig Zetterström. Jag är optimist inför framtiden, med en uppdaterad fabrik ökar vår kapacitet betydligt. Vi har redan siktet inställt på två miljoner ton producerad Merit.