Digitaliseringen och den senaste tekniken öppnar nya möjligheter för en mer energieffektiv fastighetsförvaltning. Men frågan är vilka som klarar att möta teknikutvecklingen.
Arbetet med att skapa en hållbar fastighet slutar inte när ett byggprojekt väl står klart eller så fort en byggnad har uppnått en viss typ av miljöcertifiering. Det minst lika viktiga hållbarhetsarbetet sker under byggnadens hela livstid. De senaste årens teknikutveckling och digitalisering innebär en stor potential för fler lösningar och möjligheter till mer hållbar förvaltning. Genom ett systematiskt energiarbete, kvalitetssäkring och rätt val av tjänster och IT-stöd under förvaltningsskedet finns stora energi- och hållbarhetsvinster att göra.
BIM optimerar förvaltningen
De senaste åren har BIM tagit stora steg in i byggande och planering och börjar nu också bli ett allt viktigare verktyg för att optimera fastighetsförvaltningen. Med BIM är det på ett enkelt sätt möjligt att undersöka vad som behöver underhållas eller förändras i fastigheten. Det ger till exempel ett bättre verktyg för att simulera och effektivisera användningen av ytor men också kontroll över vilken teknisk utrustning som finns inbyggd i fastigheterna för effektivare drift och underhåll. Med hjälp av sensorer blir det lättare att agera förebyggande och förvaltaren kan också få information om det som fungerar bra och inte bara när något går fel. Användandet av BIM i fastighetsförvaltningen kommer att skapa stora möjligheter att effektivisera förvaltning och underhåll av byggnader. Det menar Jan Wejdmark, ordförande i Samhällsbyggarnas styrelse.
– I nybyggnationer är BIM sedan ett antal år i hög grad genomfört, och det här är helt klart något som kommer att slå igenom även på förvaltningssidan. Det finns så mycket vinster med det att jag inte kan se några skäl till att man inte kommer gå den vägen, säger han.
Bland de fastighetsägande bolagen har man dock kommit olika långt när det gäller BIM.
– Det beror på hur stort det befintliga beståndet är, om det förvaltas under lång tid och andra faktorer. Det finns också stora skillnader i detaljkunskaper, berättar Jan.
Det pågår också olika utvecklingsprojekt för att öka användningen av BIM i förvaltningen. Fem statliga byggherrar – Specialfastigheter, Akademiska Hus, Riksdagsförvaltningen, Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket – har gått ihop för att utveckla en gemensam strategi för BIM i förvaltningen. Strategin kan bli ett rättesnöre för andra fastighetsbolag som saknar en egen BIM-strategi.
Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna, håller med om de möjligheter som BIM medför, men påpekar samtidigt att det krävs goda exempel från de ledande företagen i branschen som kan leda branschen framåt.
– Den här typen av styrningsmöjligheter ger viktiga mervärden och öppnar upp möjligheter för både fastighetsägare och personal. Jag tror absolut att det är något som komma skall och det dröjer nog inte allt för länge. Våra medlemmar kommer att investera i det, men det är också en tids- och en kostnadsfråga. Någon måste visa vägen vilket i första hand våra medlemmar med större kapacitet kan göra. Goda exempel och spridning av positiva erfarenheter är en viktig del i den här frågan, säger han.
En resursfråga
Överlag är det främst de större företagen som hänger med i den digitala utvecklingen och ligger i framkant när det gäller att implementera ny teknik, berättar Yogesh. En avgörande faktor är de ekonomiska förutsättningarna.
– När det gäller energiinvesteringar och tekniska lösningar händer det framför allt en hel del i kommersiella fastigheter där det finns andra resurser och möjligheter. På bostadssidan hamnar de här frågorna inte lika ofta på förhandlingsbordet, säger Yogesh. Man får också tänka på att företagen bedriver näringsverksamhet och har vissa krav på avkastning från sina ägare. Men det finns också många av våra medlemmar som genomför ambitiösa energieffektiviseringsåtgärder och som är måna om att anamma ny teknik. Jag tror att de kan fungera som inspirerande exempel för mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.
Jan håller med om att just kostnaderna för en digital investering är en av utmaningarna för branschen.
– Kostnaden för att digitalisera och uppdatera allt kan vara betydande om man väl ska göra det, och det kanske inte alltid har varit en investering som prioriterats utan något som i första hand görs vid större ombyggnadsprojekt, säger Jan.
En annan utmaning är behovet av rätt kompetens. Med den utveckling som sker kommer också ett ökat behov av kunniga tekniker som är uppdaterade enligt den senaste utvecklingen.
– Kompetensnivån hos förvaltarna och den tekniska kunskapen fortsätter att öka hela tiden. Men det behövs också fler nyutbildade tekniker. Vi har redan idag en brist på duktiga drifttekniker och förvaltare och det behövs ett stort tillskott över de närmaste tio åren, menar Jan.
Jan Wejdmark Foto: Newsner
