En viktig del i att se över fastighetens energianvändning är att titta på byggnadens klimatskal.
Klimatskalet kallas huset eller byggnadens ytterhölje, det vill säga väggar, golv och tak. Även fönster och dörrar ingår i detta. Höga krav på utformningen av husets klimatskal ger en låg driftskostnad och ett gott inneklimat med hög komfort.
När man ser över klimatskalet finns det några viktiga aspekter att ta i beaktande.
– Det viktigaste att tänka på när det gäller klimatskalet är att vara noga med tätskiktet, minska köldbryggor, välja en god isolering och energieffektiva fönster, berättar Tomas Berggren på Energimyndigheten.
Otätheterna kommer man bland annat åt genom täta fönster och dörrar. Dock bör detta göras med viss försiktighet eftersom otätheterna kan ha en ventilationsmässig funktion som då motverkas vid tätning. Var därför noga med att tillräckligt med tilluft kommer in i rummet genom t ex ventiler eller tilluftsdon. Husets tätskikt är viktigt för att huset ska få en låg energianvändning. Ett otätt hus kan leda till fuktproblem och onödiga värmeförluster. I ett helt tätt hus kan ett bra inneklimat uppnås genom en bra ventilation. Ställ krav på att huset ska täthetsprovas när det är färdigt.
Köldbryggor är delar av klimatskalet som är betydligt sämre isolerade än resten. Oftast uppstår dessa mellan olika våningsplan och vid balkonginfästningar. För att kontrollera var en köldbrygga finns kan man t ex göra en så kallad termografering. Detta sker med en värmekamera som tar bilder där de kalla och varma partierna syns. U-värde används för att ange isoleringsförmågan hos en byggnadsdel. Det mäts i W/m2 K. Det u-värdet gör är att uttrycka förmågan att överföra värme från ett material till ett annat. Ju lägre u-värde desto bättre är isoleringsförmågan.
För att minska värmeförlusterna i en byggnad är det viktigt att bland annat ytterväggar, tak och grund är ordentligt isolerade. Taket utgör ofta en stor del av byggnadens klimatskal, särskilt vad gäller lokaler. Generellt sett går det att komma åt utrymmet mellan yttertak och översta bjälklaget. Befintlig isolering kan kompletteras med t ex lösull. Vanligtvis finns där kanaler för ventilation och rörledningar, dessa får då också bättre isolering. Ytterväggar är nästan alltid bäst att isolera utifrån, på så sätt blir isolerskiktet obrutet och risken för köldbryggor minimeras.
– När det gäller isolering överlag är det viktigt att man väljer bra prestanda på väggar och isolerar lite extra. Mitt råd är att välja isolering som ligger under 0,15 i u-värde för väggar och under 1,0 u-värde för fönster och dörrar. Även om det blir en liten merkostnad är den investeringen oftast lönsam i längden i och med att energiåtgången minskar, säger Tomas Berggren.
En hel del värme kan också gå förlorad genom byggnadens dörrar och portar. Förutom att det blir kallt och dragigt kan många in- och utpassager med kraftigt slitage leda till höga värmekostnader. Entrésnurror, snabbportar och olika typer av värmeslussar är exempel på mer energismarta alternativ, ett annat förslag är att byta eller komplettera de befintliga tätningarna.
Åtgärder på klimatskalet bör samordnas med annat underhåll, ombyggnad eller andra insatser, menar Tomas Berggren.
– För en befintlig byggnad blir förr eller senare ett behov av att renovera klimatskalet. När en renovering då genomföras är det ofta lönsamt att satsa lite mer på åtgärder som förbättrar byggnadens energianvändningen genom åtgärder på klimatskalet. Om ett fönster ändå ska bytas till exempel är det bättre att sätta in ett energieffektivt fönster med ett lågt u-värde. Många åtgärder för klimatskalet är dock ganska kostsamma och omfattande, därför anses dessa inte vara lönsamma om det inte finns ett renoveringsbehov.
