Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Studie jämför klimatpåverkan av olika byggnadskonstruktioner

Regeringen har beslutat att stödja ett projekt som tar frågan om byggandets klimatpåverkan vidare.

Jennie Krook 26 augusti, 2017 • 1 minuts läsning
Byggkonstruktion

Målet är att öka bygg- och fastighetssektorns kunskap om hur olika byggnader påverkar klimatet och hur valet av konstruktion kan bidra till att minska koldioxidutsläppen. Bakom projektet, som är en fortsättning på ett tidigare projekt där livscykelanalyser genomfördes på flerbostadshus i betong och trä, står bland annat Sveriges Byggindustrier, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH.

Forskarna kommer att utgå från ett referenshus med betongstomme men tar sedan fram fyra ytterligare olika alternativa konstruktionslösningar för att kunna göra jämförande livcykelanalyser. Stomuppbyggnaderna kommer att vara betong, massivt trä, volymelement av trä, prefabricerad stomme av betong och lätta ytterväggar av stål. Den betong som används i konstruktionerna kommer att utgöras av dels standardbetong och dels en ny klimatanpassad betong.

– Det är viktigt att öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det här projektet kan ses som en del i arbetet för att få nya regler som inkluderar byggprocessen i energikraven på nya byggprojekt, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.



Swerocks ECO-Betong gav nära halverade koldioxidutsläpp i nytt fjärrvärmeprojekt i Malmö

När E.ON:s nya ackumulatortank för fjärrvärme i Malmö hamn skulle få sitt fundament valdes Swerocks ECO-Betong steg 4. Detta val medförde en minskning av projektets CO₂-utsläpp med 47 procent i jämförelse med konventionell betong, samtidigt som de tekniska kraven blev uppfyllda. Swerock levererade totalt 1270 kubikmeter betong till projektet under en och samma dag.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 18 november, 2026 • 2 minuters läsning
8a47daf0ad75e0cd_800x800ar
8a47daf0ad75e0cd_800x800ar

Gjutningen av det nya fundamentet utfördes på uppdrag av Svensk samverkansentreprenad AB (SSEA) och E.ON, där ID Industrigolv stod för genomförandet. För att möta projektets krav på hållbarhet och långsiktig beständighet valdes Swerocks ECO-Betong steg 4 med hållfasthetsklass C25/30. Betongen producerades i Swerocks fabrik i Malmö och totalt levererades 1270 m³ fördelat på 176 lass under en dag i början av november.

Ett centralt inslag i projektets framgång var det nära samarbetet mellan SSEA, Industrigolv och Swerock. Detta samarbete, tillsammans med ett optimerat betongrecept och noggrant planerade leveranser och gjutningsprocesser, gjorde det möjligt att uppfylla de tekniska kraven för projektet samtidigt som klimatpåverkan minskades. Genom att använda den anpassade betongkvaliteten uppnåddes det önskade slutresultatet och CO₂-utsläppen reducerades med 47 procent*.

– När vi använder ECO-Betong steg 4 kan vi minska klimatavtrycket i projektet samtidigt som lösningen uppfyller våra tekniska krav. Den lägre värmeutvecklingen innebar dessutom att gjutningen kunde genomföras utan kylrör, vilket förenklade produktionen och skapade en mer kostnadseffektiv lösning, säger Elvir Prlja, platschef på SSEA.

För Swerock är uppdraget särskilt betydelsefullt eftersom kunden valt lösningen baserat på Swerocks expertis och förmåga att ta fram en betong anpassad efter projektets specifika behov.

– För oss är det extra glädjande att kunden valt vår ECO-Betong steg 4 i ett projekt av den här storleken. Det visar på ett starkt förtroende för vår kompetens och för de lösningar vi kan erbjuda när hållbarhet och teknisk prestanda ska gå hand i hand, säger Mikael Lindhe, avdelningschef på Swerock region Syd.

Fakta: Detta är Swerocks ECO-Betong steg 4

ECO-Betong steg 4 är Swerocks betong med lägst klimatavtryck och den mest klimatoptimerade nivån i företagets sortiment av ECO-Betong. Genom att ersätta en stor del av den traditionella cementen med det alternativa bindemedlet Merit, kan koldioxidutsläppen minska med upp till 50 procent jämfört med traditionell betong.

Betongen har dessutom låg värmeutveckling under härdningen, vilket kan minska behovet av särskilda åtgärder vid större gjutningar, som i projektet för E.ON i Malmö hamn där gjutningen kunde genomföras utan kylrör. Samtidigt erbjuder den hög beständighet och lång livslängd, vilket gör den väl lämpad för krävande anläggningsprojekt och industriella miljöer.

*Genom att använda en optimerad betonglösning i stället för referensbetongen C30/37, minskade klimatpåverkan från 255 till 120,8 kg CO₂e/m³. Det motsvarar en reduktion på 47 procent och en total besparing på 167 615 kg CO₂e vid gjutningen.



HSB får markanvisning för 160 bostäder i Hamnkvarteren

HSB Bostad har ingått ett avtal om markanvisning med Stockholms stad för att utveckla cirka 160 bostäder i kvarteret Stralsund. Detta innebär att Hamnkvarteren får en ytterligare aktör inom bostadsutveckling, denna gång med kompetens inom att omvandla gamla varvsmiljöer till bostadsområden.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
markanvisning-hsb-hamnkvarteren
markanvisning-hsb-hamnkvarteren

För HSB Bostad är det främst transformationen från hamn- och verksamhetsområde till en tät kvartersstad, samt det centrala läget vid kajen, som gör platsen attraktiv. VD Jenny Bergendorff nämner bland annat Finnboda, där HSB tidigare har uppfört bostäder i en gammal varvsmiljö.

Ordförande för exploateringsnämnden, Anders Österberg, karaktäriserar avtalet som ett viktigt steg framåt i utvecklingen. Bostäder, service och gröna ytor ska komplettera de nya kontoren, vilket syftar till att skapa en stadsdel där människor kan bo och arbeta.

Krav på hållbarhet

Hamnkvarteren är en del av Norra Djurgårdsstaden, där staden ställer krav på hållbarhet som byggaktörerna måste följa. Dessa krav inkluderar bland annat effektiv resursanvändning, minskad klimatpåverkan och hållbara transportlösningar.

– Att HSB nu får en markanvisning i hamnkvarteren är ett viktigt led i stadsdelens framväxt. När bostäderna tar plats vid sidan av restauranger, kultur och arbetsplatser blir de gamla hamnmiljöerna stad på riktigt, säger Lukas Forslund, verksamhetsansvarig för Stockholms Hamnkvarter.

När Stockholms Hamnkvarter är färdigbyggt under 2030-talet beräknas omkring 5 000 människor bo här och 20 000 arbeta.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.