Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Stålets väg in i den cirkulära ekonomin

På Norsk Stålförbund undersöks hur återanvändningen av stål kan öka. Arbetet leds av arkitekten Lasse Kilvær som ser stora möjligheter att framöver kunna ersätta en del av det nyproducerade stålet med sådant som redan finns men inte längre används.

Jennie Krook 21 december, 2017 • 3 minuters läsning
Schiphol bussterminal-_foto Lasse Kilvaer

För att få till en mer cirkulär ekonomi som är baserad på återanvändning, reparation, renovering/förbättring och återvinning kommer det krävas nya tillverkningsmetoder och arbetssätt i framtidens byggbransch.

Lasse Kilvær, ansvarig för miljö och arkitektur på Norsk Stålförbund har arbetat med ett projekt i vårt grannland som undersökt vad som idag saknas för att det resurskrävande stålet ska hitta sin plats in i den cirkulära ekonomin.

-Stål är i högsta grad en cirkulär produkt. Den går att smälta ner och använda på nytt. Men detta kräver mycket transporter och energi. Vi har undersökt hur återbruk kan användas som en smartare lösning. Hur delar eller hela konstruktioner kan flyttas och få nytt liv på en annan plats, säger han.

Märkning, certifiering och kompetens största hindren

I ett pilotprojekt som blev klart förra året identifierade Lasse Kilvær och hans kollegor några hinder som enligt deras rapport gör att stål idag inte återbrukas i så hög grad som skulle kunna vara möjligt.

-De största hindren är regelverk, märkning och certifiering, där har EU försvårat cirkulärt byggande. Alla byggmaterial ska CE-märkas och man ska kunna följa produktens ursprung. Det finns många byggnader runtom i Europa som är värdefulla stålbanker med där finns ingen CE-märkning så man behöver hitta ett sätt att lösa detta, säger Lasse Kilvær och berättar vidare att det andra hindret som de identifierat är kompetens.

-Någon måste kunna demontera byggnader skonsamt istället för att riva dem som görs idag, andra måste kunna testa och dra nytta av begagnade byggnadsdelar.

Enligt honom skulle många av dessa uppgifter kunna utföras av exempelvis de som sätter upp bygget men det kommer även att behövas några nya aktörer.

-I hindren finns också lösningar och vi ser varje hinder vi inte kunnat lösa än som ett fortsättningsprojekt.

Flyghangaren som blev en bussterminal

I ett av fortsättningsprojekten har de börjat dokumentera alla de olika typer av stål som använts i norsk byggandet de senaste 70 åren för att lättare kunna värdera materialens brukbarhet. De tittar även vidare på hur en plattform där handel med begagnat stål skulle kunna byggas upp lokalt. Ju kortare sträckor stålet behöver flyttas desto mindre miljöpåverkan.

-Samtidigt kan just stål, på grund av den resurskrävande produktionen och dess höga styrka i relation till dess vikt, flyttas ganska långa sträckor utan att komma upp i de koldioxidutsläpp som en nyproduktion orsakar, berättar Lasse Kilvær.

Och det finns exempel på byggnader runt om i världen på lyckat återbruk av stål. Ett av dem finns i Schiphol i Holland där det numera står en bussterminal som tidigare tjänstgjort som flyghangar i både England och Holland.

Enligt Norsk Stålförbunds rapport, borde framtidens stålkonstruktioner kunna bestå av en kombination av både återanvänt och nyproducerat stål. Ju mer man designar och utgår från det redan existerande stålet, desto mer återanvänt stål kommer att kunna återanvändas, enligt Lasse Kilvær.
-Det finns två aspekter som är viktiga för arkitekter att tänka på framöver. Att vi använder det som redan finns idag, och att det som vi bygger nytt, designas så att det är demonterbart och återanvändbart.

Själv har han börjat blicka ut mot havet när han tänker på ny design. Där han ser en stålkonstruktion som kanske inte kommer ha en lika framträdande roll framöver i omställningen till ett mer hållbart samhälle utan skulle kunna användas till något nytt.

-Vi skulle kunna bygga mycket fint av våra oljeplattformar, avslutar han.

På bilden: Schiphols bussterminal
Foto: Lasse Kilvær



Bygger nya Nibbleskolan i Hallstahammar

HMB Construction har ingått ett avtal med Hallstahammars kommun för att konstruera den nya Nibbleskolan. Skolan kommer att ha kapacitet för omkring 460 elever och fungera som en betydelsefull mötespunkt för både elever och invånare i området. Kontraktets värde är cirka 175 miljoner kronor.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
1269f184-d4ba-413c-8baa-5d54d1c8a0cf-w_960
1269f184-d4ba-413c-8baa-5d54d1c8a0cf-w_960

Den nya Nibbleskolan kommer att byggas på samma plats som den tidigare skolan och syftar till att erbjuda moderna och väl anpassade miljöer för undervisning, lek och gemenskap. Skolbyggnaden kommer att ha en bruttoarea på omkring 6 650 kvadratmeter och uppföras delvis i två våningar. Här får elever från förskoleklass till årskurs sex, samt elever i anpassad grundskola, en skola som avser att möta aktuella behov och är utformad för att fungera över lång tid.

Hållbarhet och en god inomhusmiljö är av stor betydelse. Skolan kommer att miljöcertifieras på silvernivå, vilket innebär strikta krav på exempelvis energianvändning, materialval, ljudmiljö och dagsljus. Projektet omfattar också en förnyelse av skolgården och utemiljön, vilket skapar utrymme för lek, rörelse och gemenskap.

Målet är att Nibbleskolan ska vara mer än en plats för undervisning. Den ska även fungera som en mötesplats för hela närområdet, där lokaler kan nyttjas av föreningar och andra verksamheter även efter skoltid. I utformningen av den nya skolan har både elever, personal och boende i området kunnat dela med sig av sina synpunkter.

Skola som fyller viktigt funktion

– Vi är väldigt glada över förtroendet från Hallstahammars kommun. Det känns särskilt roligt att få vara med och bygga en skola som ska fylla en så viktig funktion, inte bara för elever och personal utan för hela området. Vi ser fram emot ett nära samarbete med kommunen och att bidra till att förverkliga visionen för nya Nibbleskolan, säger Per Wiker, vd för HMB Construction.

HMB uppdrag omfattar både projektering och byggnation av den nya skolan, inklusive komplementbyggnader och utemiljö. Projektet genomförs som totalentreprenad och projekteringen inleds omgående efter kontraktstecknandet. Byggstart är planerad till våren 2027 och skolan beräknas stå färdig våren 2029.



Tyresö Centrum storsatsar på geoenergi – ska minska behovet av köpt energi med 65 procent

Skandia Fastigheter gör nu ett betydande framsteg i energiomställningen av Tyresö Centrum. Genom att installera en ny geoenergianläggning, som återvinner överskottsvärme från centrumets livsmedelsaffärer, förväntas behovet av köpt energi minska med hela 65 procent. Detta kommer även att leda till en kraftig minskning av klimatutsläppen från uppvärmning och kylning.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Geosol-anläggning
Geosol-anläggning

Tyresö Centrum sträcker sig över cirka 45 000 kvadratmeter och har varit en viktig del av kommunen sedan 1960-talet. Nu kommer fastigheten att få ett helt nytt energieffektiviseringssystem där geoenergi förenas med värmeåtervinning och smartare styrning för att maximera utnyttjandet av redan befintlig energi i byggnaden.

En central komponent i strategin är återvinning av överskottsvärme från kyl- och frysanläggningar hos ICA och Coop. Värmen som tidigare har gått förlorad kan istället användas för att värma andra delar av centrumet, vilket bidrar till en bättre energibalans i borrhålslagret.

– Det här är ett väldigt bra exempel på hur vi kan utveckla även äldre fastigheter med modern teknik och samtidigt göra stor skillnad för både klimatet och energianvändningen. I stället för att låta värdefull energi gå till spillo ser vi till att använda den om och om igen. Det är smart resursanvändning som också stärker fastighetens långsiktiga konkurrenskraft, säger Håkan Larsson, marknadsområdeschef Handel Öst på Skandia Fastigheter.

55 borrhål lagrar energi för framtida behov

Den nya anläggningen från Energy Machines omfattar 55 borrhål som når ner 300 meter i berget under Tyresö Centrum. Tillsammans med sju effektiva värmepumpar bildar dessa ett integrerat system där värme och kyla kan överföras mellan olika delar av fastigheten och lagras i berget för att användas vid behov. Totalt har cirka 4 kilometer rör installerats och 16,5 kilometer har borrats i projektets gång.

Denna satsning förväntas reducera behovet av köpt energi från nuvarande 83 till cirka 28 kilowattimmar per kvadratmeter och år, vilket innebär en minskning med ungefär 65 procent. Samtidigt uppskattas de driftsrelaterade klimatutsläppen minska med cirka 90 procent, exklusive elens klimatpåverkan. Den nuvarande fjärrvärmen och kylutrustningen kommer att kvarstå som komplement och reserv vid behov.

Skandia Fastigheter har tidigare genomfört liknande energiprojekt vid Frölunda Torg i Göteborg och i det nyligen byggda kvarteret Alpha på Backaplan. Lärdomarna från dessa projekt utgör nu grunden för nästa steg i Tyresö.

– Vi har redan sett vilka stora möjligheter den här typen av energisystem ger. Med satsningen på Tyresö Centrum tar vi ytterligare ett steg mot våra långsiktiga hållbarhetsmål, samtidigt som vi skapar en mer resurseffektiv och framtidssäkrad handelsplats. Det visar att minskad klimatpåverkan och god fastighetsekonomi kan gå hand i hand, avslutar Håkan Larsson.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.