Energieffektivisering

Spillvattnet - ett hett ämne

Branschen börjar nu lägga allt mer fokus på att återvinna värme från spillvatten och att utveckla nya och energibesparande tekniklösningar.

Malin Otmani 7 december, 2016 • 4 minuters läsning

En stor del av landets flerbostadshus har gamla vatten- och avloppssystem och är i behov av en omfattande upprustning. Om man samtidigt överväger värmeåtervinning för byggnaden är det mer kostnadseffektivt om man samtidigt gör spillvatteninstallationer. Och då måste det finnas tillgängliga tekniklösningar på marknaden, menar Energimyndigheten och BeBo som gav Roland Jonsson på HSB Riksförbund i uppdrag att driva teknikutvecklingsprojektet ”Värmeåtervinning från spillvatten i flerbostadshus” för några år sedan. Projektet slutredovisades 2015 och han fastslår här bland annat att i takt med att husen blir energisnålare så börjar energin för uppvärmning av varmvatten att bli en allt större post i energibalansen. Den genomsnittliga energianvändningen för tappvarmvatten i svenska flerbostadshus är 30 kWh/m2 Atemp och med ny återvinningsteknik för spillvatten finns det stor potential för energibesparing.

– Det inte fråga om denna resurs ska utnyttjas, utan snarare hur vi gör det på bästa sätt. Detta är en nödvändighet för att ytterligare sänka energianvändningen och skapa hållbara och framtidssäkra fastigheter, säger Roland.

I en del av husen där värmeåtervinningssystem finns har man mätt återvinningsgraden från en passiv värmeväxlare till ca 10 %, men beräkningar visar att den bör kunna uppgå till 20-25 % och om flera olika typer av värmeväxlare kombineras kan upp mot 40 % av energin återvinnas. Värmepumpar beräknas kunna återvinna 50-70 % av energin.

– Slutsatser och erfarenheter från projektet är att det finns många leverantörer av återvinningssystem, både i Sverige och utomlands, att det finns många fältmätningar på liggande rörvärmeväxlare, men få på stående rörvärmeväxlare, duschvärmeväxlare och olika värmepumplösningar, att det inte finns några generella lösningar då varje byggnad är unik och att temperaturverkningsgrad och energitäckningsgrad inte skall förväxlas, berättade Anders Nykvist från WSP Environmental, också delaktig i projektet, under ett seminarium med anledningen av slutrapporten.

Det finns bara ett fåtal flerbostadshus som använder sig av någon av dessa tekniker idag och projektledarna tror att många fastighetsägare och förvaltare är tveksamma till energibesparingen, lönsamheten, systemens robusthet och långtidsegenskaper. De befintliga produkterna skulle behöva förbättras, främst gällande energiverkningsgrad och/eller livscykelkostnad.

Vikten av varmvattnet

I forskningsprogrammet E2B2:s fjärde utlysning tidigare i år fick Kungliga Tekniska Högskolans projekt ”Värmeåtervinning ur byggnaders spillvatten” drygt tre miljoner kronor i medel.

– Kunskapen om effektiv värmeåtervinning från spillvatten behöver förbättras. Vi bedömer att det finns en outnyttjad potential till värmeåtervinning från spillvatten som också ökar i betydelse när byggnaderna i övrigt blir mer energieffektiva. Studien i projektet är underbyggd med referenser till tidigare studier som tydliggör avsaknaden av en djupare förståelse för spillvärmeväxlare i ett långsiktigt systemperspektiv liksom ur brukarbeteendeaspekter. Styrkan i detta projekt bedöms ligga i kombinationen av fältundersökningar, laboratorieanalyser och modellering. Nyhetsvärdet i projektet ligger främst i att det är långtidsmätningar som är i fokus, säger Anna Land, programansvarig på E2B2.

Hon och hennes medarbetare hoppas att projektet ska leda till bättre produkter på marknaden. Projektet, som leds av professor Ivo Martinac och pågår t o m den sista november 2017, kommer bland annat att undersöka effektiviteten hos olika värmeväxlare för spillvatten i ett system- och livscykelperspektiv. Man hoppas att detta ska ge kunskap, verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för visualisering av varmvatten- och energikostnadsflöden.

I projektet kommer man genomföra långtidsmätningar på tre olika platser: ett flerbostadshus, ett lägenhetskomplex med totalt 350 lägenheter, vilka består av både nya och renoverade fastigheter samt ett hotell. Hotellet ligger i centrala Stockholm, har små rum och förväntas ha hög beläggning, vilket gör att det kommer att användas stora mängder tappvarmvatten. I projektet kommer man också att genomföra laboratoriemätningar med simulerade driftförhållanden. Man ska dessutom utveckla en metod för att utvärdera spillvattenvärmeväxlarnas prestanda och underhållsbehov under olika förutsättningar.

Fakta om spillvatten

Spillvatten är vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar, men även från olika processer i industrin. Spillvatten har en medeltemperatur på ca 20oC när det lämnar ett flerbostadshus. Genom att återvinna energin ur spillvattnet kan energibehovet minska och även kostnaden för att producera varmvatten kan minska. Spillvattenvärme kan bl a användas till att förvärma tappvarmvatten, för att eftervärma brinekretsen eller återladda borrhål/energilager i en bergvärmeanläggning. I ventilationssystem med FTXaggregat är det möjligt att förbättra systemens prestanda genom förvärmning av tillluft med spillvattenvärme.

Typer av värmeväxlare

* Duschvärmeväxlare förvärmer kallvatten så att varmvattenanvändningen i duschen kan minskas.
* Stående rörvärmeväxlare kopplas på en vertikal avloppsledning och har hög temperaturverkningsgrad.
* Liggande rörvärmeväxlare ersätter en del av fastighetens befintliga avloppsledning innan den ansluter till det kommunala avloppsnätet. Den återvinner värme från allt spillvatten, kan ha bra energilagringsförmåga och kan kopplas till många lägenheter.
* Värmepumpar används vid större installationer och innebär att allt spillvatten leds till en brunn där energin återvinns. Värmen kan återvinnas ur allt spillvatten och återvinningsgraden är hög.

Installation av stående rörvärmeväxlare i flerbostadshus med många våningsplan, för förvärmning av inkommande kallvatten. Illustration: BEBO/RENEWABILITY 2011

Fastighet

Energieffektiviserar och framtidssäkrar Kardborren 13

I samband med en storskalig anpassning för hyresgäster på Kardborren 13 i Täby arbetar Corem med Ferla för att modernisera fastighetens energisystem. Installationen av sex nya värmepumpar som använder det naturliga köldmediet propan förväntas minska den köpta energi med mer än hälften och skapa en årlig besparing på 1,28 miljoner kronor.

Pia Andrea 11 november, 2026 • 2 minuters läsning

Corem utvecklar Kardborren 13 med fokus på långsiktig energiprestanda

I samband med en omfattande hyresgästanpassning av Kardborren 13 i Täby gör Corem en betydande satsning på fastighetens energiprestanda. Tillsammans med Ferla genomförs en uppgradering av energisystemet som är en viktig del av fastighetens utveckling och skapar förutsättningar för en mer resurseffektiv och långsiktigt hållbar energiförsörjning.

Fastigheten omfattar 16 353 kvadratmeter uppvärmd area och har en befintlig energianläggning där värmepumpar och energibrunnar samverkar för att försörja byggnaden med värme och kyla. Genom att utveckla och förbättra den befintliga anläggningen skapas förutsättningar för lägre energianvändning, minskade driftkostnader och en mer hållbar fastighetsförvaltning.

”För Corem handlar hållbarhetsarbete om att omsätta ambitioner i konkreta åtgärder. Genom satsningen på Kardborren 13 skapar vi långsiktiga värden för både våra hyresgäster och fastigheten samtidigt som vi kraftigt minskar energibehovet. Tillsammans med Ferla genomför vi en investering som ger verklig effekt, både idag och för framtiden.”

– Kristian Karlsson, Teknisk chef, Corem

Ferla skapar långsiktiga förutsättningar för effektiv energiförsörjning

Ferla förbättrar energianläggningen i Kardborren 13 genom att modernisera värmepumpssystemet och justera installationerna för att möta fastighetens krav på värme och kyla. Den gamla lösningen byts ut mot sex nya värmepumpar som använder det naturliga köldmediet propan (R290) och arbetar tillsammans med fastighetens energibrunnar för att utnyttja energi från berggrunden.

Corem fokuserar också på att skapa ett bättre inneklimat för hyresgästerna. Detta görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i byggnadens kylsystem. Efter att projektet är färdigt kommer alla våningsplan i hela byggnaden att ha tillgång till komfortkyla.

”Väldigt roligt att vi får fortsatt förtroende med ytterligare ett projekt tillsammans med Corem. Den här typen av retrofit-lösningar är intressanta. Det är kul att se hur man kan effektivisera ett befintligt system med relativt små justeringar.”

Anläggningen förbereds också för kommande kapacitetsbehov, vilket möjliggör för Corem att anpassa energiförsörjningen i enlighet med förändringarna i fastighetens behov. Detta leder till ett mer flexibelt och välkoordinerat energisystem, vilket skapar förutsättningar för en långsiktigt stabil drift och minskad efterfrågan på köpt energi.

Fastighet

Framtidens fastighet Från energikonsument till energiresurs

Elektrifieringen accelererar, elnäten når sina kapacitetsgränser och krav på hållbarhetsredovisning skärps. För fastighetsägare innebär detta att byggnaderna omvandlas från passiva energikonsumenter till aktiva aktörer inom energisystemet. Frågan har förändrats från om fastigheterna ska anpassa sig, till hur och i samarbete med vilka?

Pia Andrea 11 november, 2026 • 3 minuters läsning

Framtidens fastigheter blir aktiva i energisystemet genom mätning och kontroll av energiflöden.

Användningen av värmepumpar, laddstationer och solceller gör fastigheterna mer beroende av elektricitet, medan kapaciteten i elnäten är begränsad på många platser och flera elnätsföretag inför effektbaserade avgifter. Att förstå när och hur energiförbrukningen sker blir därför avgörande, tillsammans med mängden förbrukad energi. Bankerna, investerarna och hyresgästerna efterfrågar för övrigt allt oftare verifierbar data kring hållbarhet, vilket har blivit än viktigare i ljuset av EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering för företag, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

Framtidens fastigheter måste därför ha förmågan att mäta, styra, optimera och integrera energi. En fastighet som kan skifta elbilars laddning till perioder med lägre elpriser och belastning på elnätet, minska effekttoppar samt lagra egenproducerad solenergi, blir inte enbart mer kostnadseffektiv. Den kan också bli en resurs som avlastar elnätet.

När elfördelningen kopplas upp blir den en del av den digitala infrastrukturen i fastigheten och en källa till kvalitetsgranskad data för debitering, ESG-rapportering och underhåll. För förvaltare med begränsade resurser innebär detta att avvikelser kan identifieras och åtgärdas snabbare.

I Pmflex nya fastighet valdes ett digitalt ställverk från Hager, som är förberett för integration med styrsystem. Genom gränssnittet Hager Power Touch kan fastighetsägaren följa energiflöden och status i realtid, vilket har resulterat i bättre kontroll, snabbare åtgärder vid avvikelser och färre driftstörningar.

En partner under hela projektet

David Ghosh, Presales Southwest på Hager Sverige, är i kontakt med fastighetsägare, förvaltare och konsulter i de tidiga faserna av projekt. Han framhåller att fastighetsägarnas främsta utmaningar inkluderar energikostnader, effektbehov och att framtidssäkra sina tillgångar. Hager strävar efter att bidra till energiomställningen i detta avseende.

– Vi gör energin mätbar och hjälper kunden att använda den smartare, säger han och betonar vikten av hållbarhet:

– För oss handlar det om energieffektiva lösningar som håller över tid, samt att produkter med återvunnet material blir viktigare.

Hager erbjuder digitala lösningar i form av uppkopplad eldistribution där kunden kan mäta, följa och förstå energianvändningen. Lika viktigt är partnerskapet.

– Vi vill inte bara leverera produkter. Med oss får fastighetsägare värden som lägre risk, bättre kontroll och en mer framtidssäker fastighet. Vi vill vara en partner genom hela projektet.

Hållbarhet i två led

Hållbarhet omfattar både produkternas miljöpåverkan och den energi som används när byggnaden är i drift. Hagers insatser stöds bland annat av EcoVadis, där företaget har uppnått Platinum-nivå och tillhör den högsta procenten globalt, samt av Byggvarubedömningen och PEP. Detta ger fastighetsägare en bättre grund för certifiering och rapportering.

Valet av material är ytterligare en aspekt. I det nya strömställarsystemet ingår de synliga vita och svarta frontdetaljerna som består av 50 procent återvunnen konsumentplast, och systemet är certifierat enligt Cradle to Cradle Certified® Full Scope Bronze, version 4.1.

Lösningar snarare än produkter

Det finns en ökande efterfrågan på helhetslösningar i stället för enskilda produkter, allt från eldistribution och kabelhantering till fastighetsautomation och laddinfrastruktur. Flexibilitet framstår också som en aspekt av hållbarhet: öppna standarder såsom KNX för fastighetsautomation, laddboxar som har lastbalansering samt golvkanaler och uttagsstavar som går att flytta vid ombyggnad gör byggnaden lättare att anpassa över tid.

Då många avgörande beslut fattas tidigt blir rådgivning och lokal teknisk support avgörande, liksom en partner som kan följa med genom hela fastighetens livscykel.

Med rätt lösningar och kompetens kan fastigheten övergå från att endast förbruka energi till att använda den mer effektivt och bidra till ett mer hållbart energisystem. Det är så framtidens byggnad transformeras från att vara en energikonsument till att bli en energiresurs.