• fredag , 23 februari 2018
Det hälsobringande dagsljuset och arkitekturen

Det hälsobringande dagsljuset och arkitekturen

Vi mår bra av dagsljus. Begreppet ’ljust och fräscht’ är troligen en konsekvens av vår brist på och längtan efter naturligt ljus. Men hur påverkar dagsljuset oss egentligen?

Dagsljus påverkar hur vi mår, om vi känner oss pigga eller sömniga, och det inverkar på vår inlärning och prestationsförmåga. Det vet vi från vetenskapliga studier som gjorts under många år. Men forskarna vet fortfarande inte varför vi mår bra av dagsljus, bara att vi gör det. Det som går att bevisa är att ljuset reglerar vår dygnsrytm, vår inbyggda klocka.

– Dagsljuset ger tydliga signaler till hjärnan om tiden på dygnet. Det gör att kroppen kan synkronisera rytmer – är man vaken dagtid ser kroppen till att den varvar ned nattetid, säger Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms Universitet.

Foto Åke E:son Lindman, villa Insjön

Foto Åke E:son Lindman, villa Insjön

Dygnsrytmen styr många av våra kroppsliga funktioner, via kroppens celler. Speciella klockgener styr bland annat hormonnivåer, hur lever och njurar arbetar, ämnesomsättning, sömn och vakenhet samt troligen även humör.

Dagsljus styr också halten av D-vitamin i kroppen. D-vitaminet bildas i huden när solen skiner på oss. Vitaminet är sannolikt viktigt för ett flertal funktioner i kroppen. Det uppges vara bra för immunförsvaret, skelettet, motverkar trötthet och depression, behövs för cellernas tillväxt och för att vi bättre ska kunna ta upp mineraler.

Enligt Marie-Claude Dubois, kanadensisk dagsljusforskare vid Lunds Universitet och miljöspecialist på White Arkitekter, behöver vi direkt solljus minst 10-15 minuter tre gånger i veckan för att vi ska få i oss tillräckligt med D-vitamin. Behovet är dock högst individuellt. Hon menar att i praktiken har ungefär hälften av befolkningen i Sverige brist på D-vitamin på vintern.

– Bristen på dagsljus skulle man behöva ta mycket mer allvarligt på i Sverige, kanske anpassa våra arbetstider och skolgång efter den. Det får stora hälsokonsekvenser. Vi har mätt ljuset på vintern i Lund till bara 1 500 lux utomhus mitt på dagen. I Kanada har vi nästan alltid över 7 000 lux vintertid, säger hon.

Som jämförelse kan starkt dagsljus mitt på dagen ge 90 000 lux under en klar himmel med sol, medan en arbetsplatsbelysning ska motsvara 500 lux (belysningsstyrka mäts i enheten lux, 1 lux = 1 lumen/m2).

Det är inte bara mängden solljus som är viktig utan även ljuskvaliteten, som varierar under dygnet. På morgonen får vi mycket av det vita, kallare ljuset som innehåller mycket blått ljus (460 nm), som säger till kroppen att sluta tillverka sömnhormonet melatonin.

Av det skulle man kunna tro att blåfärgat fönsterglas gör människor piggare. Marie-Claude Dubois genomförde 2009 en studie vid Université Laval i Québec med just den hypotesen. Men resultatet blev precis tvärtom. Det blå glaset skapade nämligen ett ljus som kan liknas vid en mulen dag med följden att folk blev sömnigare under experimentet. Bronsfärgat glas däremot gav ett ljus som mer liknade en solig dag så folk tyckte att det var trevligare och därmed blev de mindre sömniga.

– Så utöver biologiska effekter har ljuset även en viktig psykologisk aspekt, som påverkar hur vi upplever en dag. Om jag skulle byta ut fönstren i mitt hus skulle jag välja ett nästan neutralt glas, eller en färg som går mot brons. Det skapar en varmare atmosfär och släpper in solvärmen, vilket jag vill ha i min privata villa, men inte i en kontorsbyggnad.

Foto Magnus Östh, utsikt från Schücos kontor i Sickla köpkvarter/Nacka

Foto Magnus Östh, utsikt från Schücos kontor i Sickla köpkvarter/Nacka

Så hur jobbar arkitekter med dagsljus när de ritar hus? Och vad är bra dagsljusdesign?
– Bra dagsljusdesign är när dagsljuset är genomtänkt utifrån den position där huset ska stå. Det sker mest för kyrkor och museer idag. Det finns mycket att förbättra när det gäller privata hus. Här jobbar man mest med gestaltning, säger Kai Piippo, designchef vid ÅF Lighting. Gestaltning är hur huset ser ut rent designmässigt.

marie-claude-dubois

Marie-Claude Dubois. Foto Sylvain Dubé

– Det pågår en förtätning av våra städer, bland annat för att minimera transporter. Men det är mycket viktigt att ha med dagsljusfrågan och vi jobbar med detta i stadsplaneringsprojekt hos White just nu. Det handlar om god hälsa. Dagsljuset behövs både utomhus och inomhus, säger Marie-Claude Dubois, dagsljusforskare.

Att optimera ljusflödet i ett hem – för vår hälsas bästa – handlar om att skapa en flexibel ljusmiljö. Elbelysningen ska kunna varieras, exempelvis med dimrar, och helst ska det gå att styra mängden blått eller gult ljus. Dagsljuset ska också kunna regleras, exempelvis med persienner.

Marie-Claude Dubois framhåller vikten av att skapa ett balanserat ljus i en byggnad. Vi människor är nämligen väldigt känsliga för kontraster. Ljuset behöver komma in i en byggnad från olika håll för att inte skapa för stora variationer och därmed kontraster.

” Min vision är att jobba med dagsljus utifrån en hälsoaspekt.” Kai Piippo

– Vårt öga kan inte se flera ljusnivåer samtidigt. Säg att du jobbar i ett öppet kontorslandskap med en stor glasfasad på ena sidan av lokalen som skapar höga ljusnivåer. Men när du tittar på din datorskärm måste du kompensera för kontrasterna genom att använda ögats och ansiktets muskulatur för att skapa en skarp bild. Det leder till slut till trötthet och huvudvärk, förklarar hon.

– I varje projekt strävar vi efter att skapa en allmänbelysning av dagsljus som kompletteras med elektriskt ljus. Arkitekter jobbade så med byggnader för 100 år sedan. Exempelvis New York Library eller Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris är byggda så att allmänbelysningen kommer från fönstren med platsbelysning som komplement. Nu när vi behöver spara el går vi tillbaka till den modellen, säger hon.

ÅF Lighting jobbar på liknande sätt. Företaget analyserar dagsljuset väldigt exakt med hjälp av avancerade beräkningsmodeller som tar hänsyn till vilka material som används, deras reflektionsförmåga, glaskvalitet i fasaden osv.

– Vi utgår från dagsljuset och gör en analys för att se hur elljuset ska vara. Det går att spara mycket energi om dagsljuset räcker, säger Kai Piippo. Kunskapen om dagsljusets betydelse är en bristvara idag. Marie-Claude Dubois är involverad i en mängd projekt, och är frustrerad över att hon inte räcker till.

– Det finns ett akut behov, men det kräver mycket utbildning, fem, sex år på universitet. Man måste kunna simuleringsverktyg, förstå teorin, hur data ska analyseras och användas.

Hon har därför valt att vara kvar som lektor på Lunds Universitet för att se till att få ut fler på arbetsmarknaden med rätt kvalifikationer.

Foto Åke E:son Lindman, villa Abborrkroken

Foto Åke E:son Lindman, villa Abborrkroken

Även Kai Piippo och Arne Lowden verkar för att sprida kunskapen kring dagsljusets betydelse. De är båda engagerade i projektet Swedish Healthy Home som finansieras av Energimyndigheten. Målet med projektet är att bidra till ett hälsosamt ljus i bostäder som sparar energi och som gör att vi mår bättre.

– Det är viktigt för arkitekter att ha med sig kunskap om dagsljuset så att vi kan optimera boendet i framtiden. Exempelvis, redan när en stadsplanemodell tas fram går det att identifiera mörka hörn i ett kvarter, säger Arne Lowden.

– Jag vill att dagsljus ska finnas med som viktig faktor i all arkitektur och stadsplanering. Min vision är att jobba med dagsljus utifrån en hälsoaspekt, säger Kai Piippo.

kai-pippo

Kai Pippo

Arne Lowden

Arne Lowden

ogatDen tredje receptorn
Tappar och stavar är ljuskänsliga celler i ögat. De hjälper oss att urskilja färger respektive att se i mörker. För knappt 15 år sedan upptäckte forskare i USA en tredje ljuskänslig cellsort, en receptor, som är mest känslig för det blå ljuset. När den tredje receptorn utsätts för ljus skickar den signaler som säger till hjärnan att sluta tillverka sömnhormonet melatonin. Det påverkar i sin tur produktionen av vakenhetshormonet kortisol. Receptorn styr alltså människans inbyggda dygnsklocka.

Vanligt vitt ljus ökar vakenhetshormonerna. Ju starkare ljus desto mer vakna blir vi. Men blir det för ljust får vi för mycket kortisol och blir stressade. Framförallt är det kortvågigt kallare ljus, till exempel från LED-lampor, som får den tredje receptorn att blockera melatoninproduktionen. På morgonen är det alltså bra att utsättas för kallt ljus – det hjälper oss att vakna. Men kvällstid bör man vara försiktig med blått ljus, till exempel från mobiler eller surfplattor ifall man är rädd om nattsömnen.

 

Relaterade artiklar

Schüco