Profil: Skanskas hållbarhetschef Johan Gerklev

Profil: Skanskas hållbarhetschef Johan Gerklev

Företag idag har ett stort ansvar att bidra till ett hållbart samhälle och de stora företagen måste gå före. ”Det finns inget alternativ ‒ en ohållbar framtid finns inte”, säger Johan Gerklev, Skanskas hållbarhetschef och huvudperson bakom företagets framgångsrika miljö- och hållbarhetsarbete.

Intresset för naturen och miljön och det personliga ansvaret har funnits hos Johan Gerklev ända från tiden som ung scout och det stärktes under utbildningen till kemiingenjör vid Lunds Tekniska Högskola i mitten på 1980-talet. Han har tagit fasta på det en professor inpräntade där; att utsläpp egentligen bara är en misshushållning med resurser och att det är lönsamt att förebygga miljöproblem.

‒ Det där med att hushålla och att tjäna pengar kändes förstås också väldigt rätt för en smålänning som mig, säger han.

I 20 år har han nu varit Skanska troget som pådrivare i företagets miljöarbete, trots otaliga omorganisationer. 1995 började han som samordnare på Skanska Sydöst och tog fram företagets första större miljöutbildning. Två år senare befordrades han till miljöchef för Skanskas anläggningsverksamhet och strax därefter inträffade miljöskandalen på Hallandsåsen, när kor och anställda blev förgiftade av tätningsmedlet Rhoca-Gil. Johan fick rycka in under den värsta krisen.

‒ Olyckan skakade hela företaget något fruktansvärt men innebar också att vi lade grunden till det som i dag är fundamentalt i vår verksamhet, att både hantera risker och möjligheter noggrant.

Hela företaget skulle miljöcertifieras och Johan blev miljöchef för Skanska Sverige. Då var han ensam på sin avdelning. Idag leder han enheten Hållbar affärsutveckling med 35 medarbetare.

Tog initiativ till miljömärkta hus

Som miljöchef var han högst delaktig i att Svanen utvecklade kriterier för miljömärkning av hus.

‒ Från Svanens sida var man mycket tveksamma till om det fanns en marknad, det var ju mycket fokus på tvättmedel och klorfritt papper då. Men vi gjorde en marknadsundersökning bland våra bostadsköpare och lyckades övertyga Svanen. 2005 tog Mona Sahlin första spadtaget till det första Svanen-märkta småhuset, berättar Johan.

Åren 2006 och 2007 kom klimatfrågan upp på allvar och Johan och hans medarbetare jobbade intensivt för att öka medvetenhet hos företagets anställda och kunder. Man visade Al Gores film ”En obekväm sanning”, arrangerade klimatseminarier och började fasa ut en del fossila bränslen. Skanska var också tidigt ute med att utveckla verktyg för att kvantifiera klimatutsläpp för byggprojekt, ett verktyg som idag kommer till allt större användning eftersom omvärlden börjar få upp ögonen för att byggprocessen står för stora utsläpp.

De senaste åren har inneburit ett allt större fokus på affärsdrivet hållbarhetsarbete. Utvecklingen av och introduktionen av miljöcertifieringssystemen inom byggbranschen är ett tydligt tecken på den marknadsutveckling som hela tiden sker.

Alla aspekter måste vara med

I takt med att social hållbarhet hamnat högre upp på dagordningen är Johan sedan i fjol hållbarhetschef för Skanska Sverige.

‒ Hållbarhet handlar om att skapa förutsättningar för att saker fungerar över tid, för denna och för kommande generationer. Vi ska sätta människan i centrum, men utgå från naturens ramar och använda ekonomin för att skapa gemensamt värde. Ekonomin är endast ett medel för såväl samhälle som för individer.

Med det sagt anser Johan att byggbranschen har en lång resa kvar för att bli hållbar, och det gäller hela samhället.

‒ Byggandet kan inte bli hållbart om inte samhället och hela samhällsutvecklingen blir hållbar, allt från planering till hur vi bor, försörjer och transporterar oss. Men vi byggföretag kan inte längre bara förhålla oss till själva huset utan måste även väga in det som omger byggnaden och de människor som lever där.

Ökat ansvar från fler

Johan vill också se ett ökat ansvar från finansbranschen för att uppmuntra hållbara investeringar.

‒ Pengar betraktas ofta som att de varken har historia eller framtid men de har stor påverkan beroende på hur de används. Det finns fortfarande en oförmåga hos banker och finansbolag att se att gröna och hållbara investeringar är en viktig del av deras affärer. Vad skulle hända om exempelvis det långsiktigt investerade kapitalet endast riktades mot hållbara investeringar?

Han anser också att kommunerna kan bidra till ökat hållbart byggande men utan att ställa en massa detaljkrav.

‒ Kommunerna bör istället ta fram incitament som gynnar grönt byggande och låta byggbolagen hitta lösningarna. Växjö kommun har tillämpat en prislista där de som bygger energieffektivt i nivå med passivhus får köpa mark för halva priset. Varför inte tillåta lite ökad exploateringsgrad i ett område om det byggs extra hållbart?

Hållbarhet mest lönsamt

I stort är Johan ganska nöjd med hur diskussionerna om hållbart byggande förs idag, men han tycker tempot är för långsamt. Han har också svårt att förstå dem som ifrågasätter hållbarhetssatsningar för att de kostar för mycket och inte är lönsamma.

‒ Det är som att säga att framtiden inte är lönsam, att det är lönsammare att bara hugga ner skogen utan att återplantera den. I ett långt perspektiv är hållbarhet det mest lönsamma du kan göra. Men det gäller att utmana ramarna.

Ett exempel är Boverket som tidigare inte vågat driva på för lågenergihus för att det kunde innebära merkostnader.

‒ Merkostnader kan uppstå om vi bygger som vi alltid gjort och adderar nya saker utan att betrakta och omvärdera helheten. Men om vi vågar tänka nytt och tror på att det är möjligt, då kommer lösningarna. Hållbart och energieffektivt byggande bör ske integrerat med produktivitets- och industrialiseringsarbetet så att det blir till det mest rationella och kostnadseffektiva.

För Johan är det självklart att företagen har ett samhällsansvar och måste våga göra investeringar som inte alltid går att räkna hem på kort sikt.

‒ Företagen är beroende av ett välmående samhälle för att kunna fortsätta att tjäna pengar. Det får vi inte med social oro, kriminalitet och förödd natur. Framtiden måste vara hållbar, en ohållbar framtid finns inte.

Nej är inget hinder

Johan prisas ofta av sina medarbetare som en stor inspiratör och god förebild. Han skapar engagemang och lyfter gärna fram personer i organisationen som goda exempel i stället för att själv ta åt sig äran. Men visst har han understundom uppfattats av ledningen som lite jobbig med sitt engagemang: ”Johan, nu får du lugna dig lite”, har han fått höra mer än en gång.

‒ Visst har jag fått nej många gånger men jag har inte sett det som ett hinder. Ibland har rätt strategi varit att ta centrala beslut på högsta nivå i företaget och andra gånger är det rätt strategi att väcka intresset ute i verksamheten eftersom ett lyckosamt genomfört exempel sprider sig snabbt utan att man behöver övertyga ledningen.

Fakta: Johan Gerklev

Ålder: 52 år
Bor: 50-talsvilla i Växjö
Familj: Gift med Maria, tre barn 25, 23 och 21 år.
Fritid: Inbiten snickare som totalrenoverat villan på egen hand och är nu i färd med att göra klart kök och övervåning i sommarhuset på Aspö i Karlskrona skärgård. ”Doften av trä är fantastisk”. Gillar också att vara i naturen och åka båt och plocka svamp och bär.
På nattygsbordet: Jag har läst jättedåligt det senaste året, det har varit för mycket snickeriarbete. Men sommartid blir det en hel del deckare. Jag är en sträckläsare, när jag väl börjar kan jag inte sluta.
Favoritbyggnad: Nej, men jag har en förkärlek för äldre hus med snickarglädje. Tycker att många moderna byggnader är för gråa.
Motto: Allt går, tänk nytt.
Karriär: Utbildad kemiingenjör, miljösamordnare på Skanska sydöst, miljöchef för Skanskas anläggningsverksamhet, miljöchef Skanska Sverige, hållbarhetschef Skanska Sverige.

 

Text och Foto: Hans Hellberg

Relaterade artiklar