Ökade krav för byggmaterial

Annons

De allra flesta inom byggsektorn har ambitionen att bygga giftfritt och hållbart och på många sätt görs det redan i dag. Men för att verkligen nå hela vägen dit krävs det tuffare krav, menar somliga.

Miljöaspekten är idag mer eller mindre ett krav för de allra flesta i byggbranschen idag. Olika miljöcertifieringar och frivilliga system för miljöbedömning av byggprodukter som BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen har bidragit till en stark drivkraft för att bygga hållbart och med hållbara byggmaterial. Samtidigt finns det sedan många år tillbaka dokumentation som visar på en hel del gifter i vår bebyggelse. En typisk innemiljö kan innehålla över 6000 organiska ämnen varav ungefär 500 kan härledas till byggprodukter. En del av dessa ämnen är cancerframkallande eller allergiframkallande. Kemikalieinspektionen har därför föreslagit att nationella gränsvärden för avgivning av hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter tas fram, mer specifikt gäller det de material som används för att konstruera golv, väggar och innertak.

– I Sverige finns det i stort sett bara en specifik regel på det här området och det är bestämmelsen om avgivning av formaldehyd från träbaserade skivor. Men när det gäller andra ämnen i inomhusmiljön ligger vi efter i jämförelse med andra EU-länder som Belgien och Tyskland. Med den här lagstiftningen skulle det bli tydligare för branschen om vad som faktiskt får avges i inomhusmiljön och få fram bättre dokumentation, säger Erik Gravenfors, utredare på Kemikalieinspektionen.

Branschens reaktion på lagförslaget har än så länge varit försiktigt positiv.

– Det är så klart förenat med en del kostnader att ta fram dokumentationen. Men många anser att detta bör ses som ett rimligt krav utifrån vårt behov av att skapa bättre inomhusmiljöer. Lagstiftningen skulle också vara till hjälp för byggherren som måste leva upp till Boverkets regler om att färdiga byggnader inte ska kunna avge farliga ämnen. Byggherren har hittills varit väldigt utlämnad i den här frågan. Det finns också en del aktörer som inte hänger med i miljötänket fullt ut och är mindre motiverade att arbeta med miljöfrågor och som undviker kraven. Ett sätt att komma åt dem är med lagstiftning.

En komplex fråga

Johan Gustafsson, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöchef på byggbolaget Wästbygg, håller med om att en lagstiftning är det som bäst kan driva utvecklingen framåt för att komma åt problemet där prisbilden ofta går före miljöaspekten.

– Det skulle bli tydligare för fastighetsägare, projektörer och beställare av byggprojekt vilka krav de måste förhålla sig till. De leverantörer som vi väljer att köpa ifrån är ofta kostnadsdrivna. Men en affärsmodell där den som lämnar det lägsta priset vinner sker ju på bekostnad av kemikalie- och miljöfrågor. En lagstiftning gör det ännu tydligare att det som inte håller måttet fasas ut.

Samtidigt menar han att en lagstiftning även bör ta hänsyn till ett livscykelperspektiv.

– En del produkter kan vara väldigt bra ur funktionssynpunkt och ha en lång livslängd. Sett ur ett miljöperspektiv är det inte vidare hållbart ifall vissa delar i innemiljön, som kanske inte står emot fukt till exempel, måste bytas ut med jämna mellanrum även om den produkt som har använts är mer miljövänlig eller mindre hälsoskadlig.

Frågan kring byggmaterial är enligt Johan Gustafsson inte helt okomplicerad för de som är verksamma i branschen.

– På Wästbygg arbetar vi utifrån att miljökraven ska vara tydligt specificerade i planering och projekteringsskedet. Detta är en viktig fråga för att säkerställa rätt inköp under byggskedet. utifrån en utfasningslista med produkter Byggvaror som används bedöms utifrån innehåll och halt av utfasningsämnen. Vi och har satt upp egna mål om att de byggprodukter vi använder väljs utifrån så lite negativ miljö- och hälsopåverkan som möjligt sett ur ett livscykelperspektiv Samtidigt finns det leverantörer som idag förser marknaden material som innehåller skadliga ämnen. Ibland blir det också en krock mellan funktionskrav, branschregler och miljökrav. Plastgolv och plastmattor för våtrum uppfyller alla branschregler enligt GVK men få av dem klarar enligt min kännedom högsta betyg i frivilliga system som Sundahus till exempel.

Sussi Wetterlin, VD på BASTA, säger att de ser positivt på ett lagförslag som begränsar de farliga ämnena i byggprodukter. Hon håller med om vikten av lagstiftning för en stabil bas men framhåller samtidigt poängen med frivilliga system och förändringar som byggsektorn kan driva igenom.

– Lagstiftning är en förutsättning för att system som våra ska fungera. Men ibland kanske lagstiftningen inte når ända fram och där kan marknaden och de frivilliga system som finns driva utvecklingen ännu mer framåt.

Mer medvetenhet

Erik Gravenfors påpekar att byggbranschen i det stora hela ändå har blivit bättre på både kunskap om material och att bygga med hållbara, giftfria material.

– Genom bra initiativ i byggsektorn har miljöprestandan för hela branschen flyttats i rätt riktning. Tack vare att stora aktörer på ett systematiskt sätt har miljöfrågorna inskrivna i projektmallar och system måste även de andra byggföretagen förhålla sig till det. Rapporten visar också på en positiv utveckling när det gäller utfasningen av vissa gifter, golvbranschen till exempel har slutat helt med ftalater i Sverige.

Vissa miljöcertifieringar har idag också regler för hur mycket gifter som ska få finnas i byggmaterialet. Samtidigt saknas det många gånger en systematisk genomgång av den totala miljöpåverkan i en byggnad. En del i branschen menar att en uppdatering av miljöcertifieringarna behövs för ett grönt och hållbart byggande.

– Det är en genomgång av miljöcertifieringarna på gång, bland annat av Miljöbyggnad för att se över behovet av uppdateringar. Miljöbyggnad är ganska bred och den nivå som finns vad gäller kemiska ämnen är vår lägsta nivå, säger Sussi Wetterlin. Samtidigt kan komplexiteten i produkterna innebära svårigheter. Ju mer komplexa de är, med ett flertal komponenter, kräver det så klart mycket resurser och arbete för att fastställa vad materialet verkligen innehåller. Vissa kemiska produkter kan dessutom ha en helt annan egenskap när de väl installeras.

Stor potential att bygga giftfritt

En ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram tillsammans med Skanska och Trafikverket visar även att det finns en stor potential att bygga giftfritt. 85 procent av materialen och varorna i studiens tre pilotprojekt klarar Basta-kriterierna. En viktig del för att faktiskt bygga med hållbara och giftfria material är att valet av material finns med så tidigt som möjligt i projekteringen, gärna i designfasen för att säkerställa tillgången på giftfria produkter.

– Förut var detta en fråga som dessvärre kom i ett alldeles för sent skede men nu ser vi att materialvalet blir tidigare prioriterat. Bland annat hos arkitekter finns i allt större utsträckning en bättre medvetenhet idag, säger Sussi Wetterlin.

Den ökade medvetenheten är något som byggmaterialföretaget Organo Wood kan skriva under på. För snart sex år sedan lanserade de ett miljövänligt träskydds- och underhållssystem för virke som togs emot väl av marknaden.

– Redan från starten märkte vi av ett stort intresse från arkitekter och byggföretag. På senare år har också allt fler aktörer inom trä och träskydd arbetat med att ta fram giftfria produkter, berättar Jens Hamlin, vd på Organo Wood.

Men även om ambitionsnivån är hög finns det utrymme för förbättringar när det kommer till att bygga hållbart, menar Jens Hamlin.

– Miljöströmningen i samhället gör att det finns möjlighet för hållbart byggande att växa. Branschen är också bra på att framhålla en produkt som mindre giftfri men för att verkligen sätta fart på utvecklingen och ta klivet mot ett giftfritt byggande krävs det lagstiftning och tuffare krav.

Publicerad i Hållbart Byggande Nr 1 2016