Ventilation

Livsviktig luft - rätt ventilation på sjukhus gör skillnad

Luftburen smittspridning på sjukhus är i fokus och på KTH tittar forskare på hur man med rätt ventilationen kan göra skillnad.

Malin Otmani 21 mars, 2017 • 3 minuters läsning

Socialstyrelsen har visat i en rapport att tio procent av alla svenska sjukhussängar är upptagna av patienter som drabbats av bakterier, oftast gula stafylokocker, under besök på vårdinrättningar (2012). Cirka 1 500 patienter dör varje år som ett resultat av smittspridning på svenska sjukhus och med den tilltagande antibiotikaresistensen tros situationen bli än mer allvarlig. På Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm håller några forskare på att studera just luftburen smittspridning på sjukhus och hur man kan komma tillrätta med problemet genom olika ventilationslösningar.

– Kontaktsmitta är den vanligaste smittspridningsvägen på svenska sjukhus. Här finns också den bästa dokumentationen. Den luftburna smittspridningen som vi med vår forskning arbetar med är sämre kartlagd och hälsoriskerna är sämre kända, berättar Sture Holmberg på avdelningen för Strömnings- och klimatteknik vid institutionen för Byggvetenskap och på KTH.

Computational Fluid Dynamics

Tillsammans med sin kollega och före detta doktorand Sasan Sadrizadeh tittar Sture på hur man kan begränsa smittspridningen genom beräkningar om hur ventilationen ska fungera så att luftburna bakterier till exempel inte landar på instrument, instrumentbord och i öppna sår under operation.

– Med hjälp av de kraftiga superdatorer som vi har tillgång till på KTH kan hela operationsrum byggas upp i en virtuell värld. Med hjälp av matematiska strömningsmodeller kan man sedan i denna virtuella värld simulera olika luftflöden genom operationssalen och utvärdera vilken som är fördelaktigast då det gäller partikelhalter och partikelspridning i luften. Beräkningstekniken benämns CFD (Computational Fluid Dynamics), förklarar de båda forskarna. De framhåller även vikten av att arbeta tvärvetenskapligt och när de var involverade i att kritiskt granska ventilationslösningar till Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna arbetade de nära infektionsläkare från Stockholms läns landsting. Det handlar bland annat om temperatur, placering av apparatur och människor samt om hur luften behandlas och fördelas till operationssalen.

Mer kunskap krävs

Vilken är då idag den bästa ventilationslösningen för att få så lite smittspridning som möjligt?

– För att minska risken för smittspridning vill vi minska halten av farliga partiklar i rummet. För att få god transport av farliga partiklar ut ur rummet behövs ett riktat, laminärt, luftflöde genom rummet. Att designa sådana system är inte lätt, men med hjälp av noggrann beräkningsteknik och goda mätningar kan god funktion hittas, menar Sture och Sasan.

De menar att man behöver få in mer kunskap i branschen då äldre, mindre noggranna, koncept fortfarande används vid planering och dimensionering av systemen. Forskarna är också kritiska till så kallad omblandande ventilation då den ventilationsformen är långsam när det gäller att ventilera bort partiklar. Med sådan luftföring sprids dessutom partiklarna snabbt i olika delar av rummet. Man behöver kunna styra luftflödet genom rummet och vidare mot utsugspunkter. Den möjligheten går förlorad med omblandande ventilation som skapar kaos i rummet. Omblandande ventilation späder ut halten i rummet, men har dålig organiserad transport av partiklar ut ur rummet.

Energiåtgång

Just i operationssalar är ventilationen mycket energikrävande eftersom luftomsättningshastigheten är så mycket högre än i vanliga lokaler. Är det möjligt att få både låg smittspridning och låg energiåtgång?

– Med korrekt fördelning och transport av luften genom rummen minskar den totala luftmängd som behöver användas. Minskad luftmängd innebär energibesparingar eftersom luften behöver värmas innan den kan användas för ventilation i sjukhus, menar Sture och Sasan.

Nästa steg i Stures och Sasans forskning är att vidareutveckla strömningsmönstren och verifiera dem i verkligheten tillsammans med branschen.

Sture Holmberg och Sasan Sadrizadeh. Foto: Peter Larsson/KTH

Arkitektur

Teknikhöjden nominerad till Årets Miljöpris på Betonggalan

Hur kan man skapa nytt med det man redan besitter? Teknikhöjden i Albano har fått en nominering för Årets Miljöpris vid Betonggalan år 2026. I ett innovativt pilotprojekt utforskar Akademiska Hus, NCC, Lotus, RISE och AIX Arkitekter hur platsgjutna betongkonstruktioner kan tas isär och återanvändas i nya byggnader. Projektet demonstrerar hur nuvarande byggnader kan bli en tillgång för framtida byggande, vilket ger möjligheter att minska påverkan på klimatet, avfall och uttaget av naturresurser.

Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Teknikhöjden är en byggnad från 1960-talet, konstruerad i gjuten betong. Istället för att på sedvanligt vis riva byggnaden, delas den upp försiktigt för att möjliggöra återanvändning av betongkomponenterna i nya byggprojekt. Detta ingår i forsknings- och innovationsinitiativet Återhus 3. 0 – att bygga med material från andra byggnader, vilket syftar till att utveckla och pröva nya metoder för cirkulärt byggande.

Så mycket som 70 procent av den gjutna konstruktionen kan återanvändas. Det innebär nästan 600 uppdelade betongelement som kan få en ny funktion i framtida byggen.

Från rivning till byggmaterial

AIX Arkitekter har bidragit till planeringen av avmonteringen av Teknikhöjden, med fokus på att säkerställa att de uttagna betongelementen blir praktiska och estetiskt tilltalande för andra byggnader. Målet är att återanvända inte bara stommar och bjälklag, utan också fasadelement, tegel och andra byggmaterial.

Återanvändning av betongbjälklag kan medföra en minskning av koldioxidutsläpp med ungefär 50 procent i jämförelse med nyproducerade bjälklag. Men betydelsen av projektet sträcker sig bortom klimatfrågor. Genom att utnyttja redan utvunna och bearbetade material minskar man också behovet av nya råvaror samt belastningen på natur och biologisk mångfald.

Nya metoder för cirkulärt byggande

Att demontera och återanvända bärande strukturer kräver en hög nivå av samarbete mellan arkitekter, konstruktörer, beställare och entreprenörer.

Projektet demonstrerar hur existerande byggnader kan uppfattas som värdefulla materialresurser istället för utnyttjade tillgångar. Detta perspektiv ligger i linje med AIX:s arbete kring transformation, resursförvaltning och hållbar arkitektur.

- Jag har lärt mig att börja med att riva ett hus för att bygga ett nytt. Arkitektoniskt sett är det inte samma sak som att börja med ett vitt papper. Det kan kanske kännas mindre kreativt, men det är faktiskt tvärtom, säger Sébastien Corbari, ansvarig arkitekt på AIX.

Ett erkännande för framtidens byggande

Detta års Miljöpris lyfter fram insatser som främjar förbättringar av miljön och ny kunskap inom betongsektorn. Teknikhöjden är en av tre kandidater till utmärkelsen, som kommer att tillkännages under Betonggalan den 26 november på Grand Hôtel i Stockholm.

Nomineringen är en värdefull bekräftelse för alla som varit involverade och för det kollektiva arbetet med att utveckla metoder som möjliggör en större omfattning av återanvändning av betong.

Hållbara städer

Änggården representerar Sverige i Green Cities Europe Award 2026

Familjebostäders gröna upprustning i Änggården representerar Sverige i Green Cities Europe Award 2026. Här har 1940-talsbyggnader förvandlats med större grönska och sociala ytor, nu tävlar projektet på internationell nivå.

Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Änggården, som ligger intill Göteborgs botaniska trädgård, har genomgått renoveringar av både bostäder och utomhusområden av Familjebostäder. Insatsen har fokuserat på det som redan finns på plats: byggnadernas karaktär, etablerade träd och material som kan återanvändas.

– Det känns både roligt och hedrande att Änggården får representera Sverige. Vi har varit måna om att ta vara på det som redan fanns här, från de stora träden till material som kunde användas igen. Det är fint att det arbetet uppmärksammas, säger Hanna Bäck, utemiljöspecialist på Familjebostäder.

Grönska som används i vardagen

På gårdarna har det skapats ängar, planterats nya träd och anlagts grönytor. Träd som redan fanns har fått skydd under ombyggnaden, och död ved tillsammans med en mångfald av växtarter ger bra livsmiljöer för insekter och fåglar.

Återvinning märks även utomhus. Gamla fönster har omvandlats till ett växthus och återvunnet tegel har använts för att bygga gemensamma odlingslådor. Hyresgäster samarbetar i odlingen, och en grupp som bor här driver ett hönskooperativ. Också besökare som inte bor i området är välkomna att njuta av den fina miljön.

Inuti byggnaderna har byggnadskomponenter och material bevarats eller omvandlats för nytt bruk. Tilläggsisolering, energieffektiva fönster och ventilationssystem med värmeåtervinning bidrar till en reducerad energiförbrukning.

– I Änggården satte vi våra hittills högsta mål för att minska klimatpåverkan från en renovering. Det gjorde att vi behövde tänka igenom våra val i varje del av projektet. Vad kunde vi behålla, vad kunde återbrukas och var behövde vi hitta nya lösningar?, säger Maria Wennerberg, projektledare på Familjebostäder.

Ett sätt att arbeta som fler kan efterlikna

Green Cities framhäver hur Änggården kombinerar ekologisk mångfald, anpassning till klimatförändringar, social gemenskap samt hållbar ekonomisk utveckling. De betonar också chansen för andra bostadsområden att imitera detta arbetssätt.

– Vi hoppas att fler blir inspirerade att ta vara på möjligheterna i sina bostadsområden. I Änggården hjälper grönskan oss att hantera regnvatten, ge plats åt fler växter och djur och skapa miljöer där grannar vill vara och mötas. Mycket av det går att göra på andra håll också, säger Hanna Bäck.

Som Sveriges bidrag bedöms Änggården nu tillsammans med andra länders utvalda projekt.