I dagarna har jag blivit pappa på nytt. När jag håller mitt barn i famnen blandas glädjen med en stark känsla av att jag för hans och för alla våra barns skull har ett ansvar att försöka få vår värld att räcka längre.
Av Jacob Sahlqvist, ordförande Sveriges arkitekter
För ingen kan idag ifrågasätta behovet av att minska jordens miljöbelastning. Vi förbrukar många gånger mer än vad naturen tål. Det finns som tur är positiva signaler, som att Kina och USA börjat resonera om att lösa den globala uppvärmningen.
Samhällsbyggnadsbranschen har jobbat med hållbarhetsfrågor länge. Ni som var med på 90-talet minns ekobyar och äggoljetempera. Men det fanns en töntstämpel över ekotrenden och uppfattningen var att miljöarbete är bra så länge den inte blir synlig i arkitekturen. Så gjorde vi då och så är det fortfarande. Vi har utmärkta tekniska lösningar som vi adderar – men helst ska de inte synas.
Det är dags att ta nästa steg. Vi når så mycket längre när vi slutar se på hållbarhet som ett krav, något som associeras till miljösystem och checklistor som pliktskyldigt bockas av. Istället ska hållbarhet vara själva verktyget för att få fram ett bra byggt resultat. För oss arkitekter ett verktyg för att gestalta byggnader och miljöer på ett nyskapande sätt.
Vi är verksamma på en marknad och ekonomisk lönsamhet är en förutsättning. Som arkitekt kan jag producera hur hållbar arkitektur som helst men om ingen vill betala för den blir den inte ekonomiskt hållbar. Därför måste vi erbjuda produkter som både beställare ser att de kan tjäna pengar på och som skonar jordklotet.
Detta är som tur är ingen utopi; projekten finns även om de inte är många. Wingårdhs vann tävlingen om Statoils nya huvudkontor i Stavanger med förslaget E=mc2. Yteffektiviteten gör att byggnaden inte behöver vara så stor och utformningen möjliggör användningen av solceller. Företaget där jag själv jobbar, White, vann tävlingen Far Roc, en plan för att översvämningsskydda halvön Rockaway i New York. Förslaget bygger på många småskaliga insatser och innehåller konstgjorda öar och en oregelbundet utformad strandpromenad som sprider stora vattenmassor.
De här tävlingsvinsterna har två saker gemensamt. De är ritade av svenska arkitektföretag för den internationella marknaden och de har dragit nytta av den innovationskraft som är en stark tradition i vårt land.
Varför ser vi inte vad vi har som är unikt på den snabbt internationaliserade arkitekturarenan? Väl utvecklade sociala processer och social hållbarhet, samhällsplanering samt en basstandard för livskvalitet sedan folkhemmets dagar är självklart för oss men en konkurrensfördel internationellt.
Om vi adderar en förpackning i form av innovativ gestaltning kan vi snabbt ta en ledande roll. Att vi då skruvar upp nivån och ambitionen hos våra konkurrenter blir måhända tufft för oss som företag men en vinstlott för miljön.
Jag vill kombinera mitt jobb som arkitekt i ett företag med vinstkrav med drivkraften att göra något konkret för att skona miljön. Att använda hållbarhet som verktyg för innovativ arkitektur är en sådan metod.
Som ordförande i Sveriges Arkitekter är ett av mina uppdrag att verka för att branschen kliver framåt i hållbarhetsambitionen. Vi har kunskapen och har identifierat frågorna. Nu måste vi se möjligheterna och ta steget ut på den internationella arenan. De som vinner utländska tävlingar gör det alltid, vågar jag påstå, genom att integrera hållbarhet och gestaltning.
Det är dags att gå från ord till handling. Svensk kompetens och kunnande behövs därute!
