I december förra året, efter två och ett halvt års arbete, publicerade Miljö- och energidepartementet den av kyl- och värmepumpsbranschen efterlängtade “Förordning om fluorerade växthusgaser”. Det kan låta som om det handlar om ett litet, avgränsat ämne. Men sanningen är att det kommer att ha en omfattande påverkan på stora delar av vårt samhälle.
Låt oss först reda ut begreppen. Som bekant blev ozon på 80-talet ett bekymmersamt problem. Montrealprotokollet, som skrevs under 1987 av en lång rad länder, beskrev hur utfasningen av köldmedier som ökar ozonhålet skulle ske. Resultatet blev lyckat och idag minskar ozonhålet stadigt. Men samtidigt behövde nya köldmedier därmed utvecklas. Ersättningen blev f-gas, ett samlingsnamn för konstgjord gas som innehåller fluor. F-gaserna används i större installationer av kylrum, kyldiskar i matvaruaffärer, A/C-anläggningar etc. De har likartade egenskaper som de köldmedier som användes förr men påverkar inte ozonhålet negativt. Däremot är de starka växthusgaser och stod 2014 för ungefär 2% av EU:s utsläpp. De ökar också när det gäller utsläpp och den europeiska f-gasförordningen syftar till att sänka f-gasutsläppen med 79% till 2030. Detta är bakgrunden till den europeiska f-gasförordningen, som i en reviderad form började gälla januari 2015.
Branschen slöt upp tillsammans
Den reviderade EU-förordningen innebär att de äldre, nationella och därmed även de svenska, reglerna fortfarande gäller tills man harmoniserat dem och arbetat in dem i den nya förordningen. Det innebär att regelverket för de fluorerade köldmedierna är svåröverskådligt som det ser ut just nu, för tillverkare såväl som för säljare och installatörer. När förordningen publicerades kallade branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP, samman tillverkare, installatörer, fastighetsägare, livsmedelsindustri, bilbransch och andra berörda för att tillsammans ge synpunkter på vad som skulle kunna ingå i en svensk uppdatering. Detta för att också underlätta för Miljö- och energidepartements handläggare och fungera som en gemensam part från branschen. Per Jonasson, VD, SKVP, berättar:
– Att hela branschen samarbetar är faktiskt unikt. I två och ett halvt år jobbade vi igenom alla problem men även alla möjligheter för att nå en bra, svensk harmonisering med den europeiska f-gasförordningen. Det här är en stor fråga för oss men även för samhället i stort. Visserligen berör det inte vanliga konsumenter direkt men däremot indirekt. Det kommer att ha en enorm påverkan på alla som behöver kyl/frys i sin dagliga verksamhet. Allt från daghem, skolor, pizzabagare, livsmedelsaffärer upp till stora företag och aktörer som SSAB eller Astra.
Inga förbättringsförslag kom med
– I korthet kan man säga att inget av våra förslag kom med i “Förordning om fluorerade växthusgaser”, fortsätter Per Jonasson. Vi blev förvarnade under arbetets gång eftersom vi fick vaga besked under tiden från Miljö- och energidepartementet. Men samtidigt mycket förvånade, eftersom förslagen inte på något sätt var kontroversiella.
De ville till exempel få förenklade rutiner av intervallen när det gäller läckagekontroll och dessutom komplettera med förebyggande underhåll. Här fanns också förslag på en övergång till kostnadsbesparande digitaliseringar liksom skärpta rutiner för hur och vem som får hantera f-gaserna. Det sistnämnda är även i överensstämmelse med EU:s intentioner om minskad växthuspåverkan.
– Ingenting av detta kom med utan istället är den nya förordningen vagt skriven och öppnar för juridiska tolkningar. Den innehåller också direkta fel när det gäller hänvisningar till vissa lagtexter. Den kommer således att behöva revideras innan bläcket knappt torkat och enligt Miljö- och energidepartementet skall en uppdaterad version eventuellt komma till hösten. Det hela skapar ett olyckligt vakuum och brist på den förnyelse som behövs. De gamla köldmedierna kommer att fasas ut men det innebär också att de bra köldmedierna kommer att bli en bristvara när efterfrågan ökar, avslutar Per Jonasson.
