Emma Jonsteg: “Svensk arkitektur har mer att ge”

Emma Jonsteg: “Svensk arkitektur har mer att ge”

Hon har utsetts till den mäktigaste personen i Arkitektursverige och är en stark röst i samhällsbyggnadsdebatten. Utopia Arkitekters vd och grundare Emma Jonsteg ser det som sitt och arkitekturkårens ansvar att vara med och påverka och skapa förutsättningar för ett bättre samhälle.

Längs med de vita väggarna sitter rader av bilder på spektakulära byggnader: Uppsala nya skimrande kontorsbyggnad Juvelen, moderna träkåkar på Södermalm, en pyramidformad vandringsstuga i plåt mitt i det isländska landskapet. Det är tisdagseftermiddag på Utopia Arkitekters kontor på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm. Ritningar och projektdokument ligger på borden och det pågår ett kreativt surr från varje hörn i det öppna kontorslandskapet. Emma Jonsteg kommer ut från ett av dagens möten och vi slår oss ner vid träborden i pentryt. För nära ett decennium sedan gjorde hon och studiekamraten Mattias Litström verklighet av en gemensam vision. De båda drevs av en stark vilja att bidra till samhället genom den kompetens de som arkitekter satt inne med. Men de upplevde att det var få som efterfrågade den.

– Det var ingen som kom till arkitekten för att få de stora visionerna och hjälp med att lösa utmaningar. Man var snarare en konsult i mängden och någon som producerade ett antal handlingar. Det fanns också en jargong i branschen att arkitekten fördyrade och försämrade projekten. Samtidigt såg vi det som vårt ansvar att projekten såg ut som de gjorde och att det var en av anledningarna till att arkitekter blivit marginaliserade i processen.

Emma och Mattias ville agera rådgivare och hjälpa sina kunder istället för att sitta som passiva beställningsmottagare. De ville arbeta på ett annat sätt där de kunde finnas med i tidiga skeden och bidra med idéer för hur projekten kunde ge ett ökat värde för både människor och platser. De beslöt sig för att starta ett eget kontor och år 2008 bildades Utopia Arkitekter. Deras arbetssätt och inställning möttes snart av positiv respons.

– Brukarperspektivet var mycket viktigt för oss och det blev direkt uppskattat, inte minst på kommunerna. De blev glada av att någon annan också hade tänkt på allmänintresset och helhetsgreppet.

Efter knappt tio år har den ursprungliga visionen stärkts och planen är att företaget ska utvecklas vidare och bredda samhällsansvaret, bland annat via stadsutvecklingsprojekt. En stor del av Utopias verksamhet handlar om proaktivt arbete genom konceptutveckling och egna initiativ. Det nya förslaget om en inglasad inomhuspark i centrala Stockholm är ett exempel på det, liksom deras och Moderaternas förslag att gräva ner Centralbron.

– Nu när vi har blivit mer etablerade kan vi också göra den typen av projekt på ett annat sätt.

Emma-Jonsteg

Konstnärliga prov ledde vägen

Intresset för arkitektur har funnits med sedan länge. Emma växte upp i Göteborg med en pappa som var ingenjör och en konstintresserad mamma. Hon fascinerades av miljöer och vad det är som gör att vi trivs i dem.

– För mig har det varit något nästan fysiskt, jag vantrivs verkligen på platser som jag inte tycker fungerar. Det finns något sorgligt över slitna, torftiga och undermåliga områden som saknar omsorg.

Men att hon en dag skulle bli vd på ett framgångsrikt arkitektkontor och omtalad arkitekt var inte helt självklart. Emma visste visserligen tidigt att hon ville bli just arkitekt men hon saknade självförtroendet för det, berättar hon. Syokonsulenterna på gymnasieskolan i Göteborg sade att hon inte hade de betyg som krävdes och att hon kunde glömma en framtid som arkitekt. Men hon började en utbildning till planarkitekt som Boverket anordnade och arbetade sedan på kommunen i några år, följt av ett sabbatsår på konstskola.

– Där fick jag äntligen upp lite självförtroende för att måla och rita och utlopp för den kreativitet jag hade inom mig, berättar Emma.

Hon sökte in till arkitektlinjen via konstnärliga prov och när sommaren kom fick hon reda på att hon blivit antagen på proven som nummer ett i hela Sverige. Valet av skola föll på Kungliga Tekniska Högskolan och ett nytt liv väntade i Stockholm.

Möjligheten att påverka

När Emma och Mattias startade Utopia såg de en hel del saker som de ansåg behövde förändras i branschen. Emma började skriva och föreläsa för att föra upp frågorna på agendan. Allt sedan dess har hon fått flera forum för att föra ut sina ståndpunkter, via föreläsningar, seminarier, krönikor och debattartiklar. Hon programleder också Svensk Byggtjänst podcast Snåret. Hennes tydliga närvaro i samhällsbyggnadsdebatten har fått ett starkt genomslag. Förra året toppade hon tidskriften Rums årliga maktlista och i höstas utsågs tidningen Fokus henne till en av kultursveriges 75 mäktigaste personer.

Emma framhåller dock att hon inte ser sig själv som en person med stor direkt makt, snarare att hon har möjlighet att påverka vilka frågor som får gensvar i debatten. Och det tror hon görs främst genom projekt med en tydlig idé kring vad de ska bidra till.

– Vi arkitekter har kompetensen och förmågan att skapa förutsättningar för bättre samhällen. Det vi ritar påverkar människor i väldigt stor utsträckning. Det faktumet ska man vara ödmjuk inför men det innebär även att varje projekt kan innehålla lösningar som skapar möjligheter både för den enskilde individen och ett bättre samhälle för oss alla. Vi måste se det som vårt tydliga ansvar i den här branschen.

Hon tycker att det finns en för snäv syn idag på vad arkitekten kan göra och ser gärna att arkitekter får en stärkt roll, men påpekar att det kräver initiativ från arkitekterna själva.

– Det är ingen annan som kommer att lyfta fram vår roll utan det måste individen, kåren och branschen göra. Om vi arkitekter skapar förutsättningarna kommer marknaden att breddas även för oss.

Att Emma Jonsteg har starka åsikter om arkitekter och arkitekturens roll är tydligt. Hon har i tidigare intervjuer bland annat sagt att svensk arkitektur är usel.

– Med få undantag har den definitivt mer att ge, förklarar hon. Tittar man på vad vi gör inom svenskt mode, design och musik så finns utan tvekan stor potential till utveckling när det gäller svensk arkitektur. Det saknas inte duktiga arkitekter, snarare rätt förutsättningar i projekten. Mycket av det som byggs på bostadssidan idag är torftigt och likriktat. Den stolta traditionen av att bygga något som åldras vackert finns inte heller kvar på samma sätt. Det handlar också om hur samhället ser på arkitekturen och vilket värde den har. Ett tydligt exempel är att kommunerna i de allra flesta fall värderar ett högt markpris högre än de kvaliteterna som kan åstadkommas genom att ställa högre krav på gestaltning, utformning och funktion.

Kravställning för kvalitet

Byggsektorn står inför stora samhällsutmaningar med skriande bostadsbrist, renoveringar och behov av arbetskraft och kompetens. Samtidigt ska kvalitet, långsiktighet och hållbarhet med i ekvationen. Därmed blir också kravställningen från kommunen desto viktigare, menar Emma Jonsteg.

– Det är otroligt viktigt att inte nöja sig med att något är för dyrt, för dåligt eller inte hållbart. Politiker får inte tro att stor kvantitet bara kan åstadkommas på bekostnad av god kvalitet. Man måste förstå att branschen är marknadsanpassad. Ställer du krav på kvalitet så svarar marknaden på det. Men det går inte förvänta sig att det sker av sig själv.

Kan man då prata så mycket om kvalitet i en tid av dessa stora samhällsutmaningar?

– Jag tycker att vi ofta blandar ihop kvalitet och standard inom svenskt byggande. Vi bygger med hög standard men inte alltid så hög kvalitet, skulle jag säga. Kvalitet för mig är att gå tillbaka till själva definitionen av arkitektur. Det handlar om balansen mellan hållbarhet, funktion och estetik och att alla delar alltid följer med. Slussen är ett bra exempel på när det inte gör det. Det sägs vara bra för att det fungerar men det är inte gott nog år 2017. Vi måste ha högre ambition än så och säkerställa att projekten levererar stora långsiktiga värden.

Nätverk för värdeskapande stadsbyggande

För drygt två år sedan lanserade Emma Jonsteg och KTH-professorn Göran Cars Nätverket för värdeskapande stadsbyggande på politikerveckan i Almedalen. Syftet med nätverket är att i samarbete med kommuner, byggherrar, arkitekter och andra intressentgrupper sprida kunskap om nya arbetssätt för att kunna skapa högkvalitativa stadsmiljöer.

– Det händer mycket spännande på kommunerna men det saknas kunskapsöverföring liksom utvärderingar av planer och stadsutvecklingsområden. Det görs inte heller mellan branscherna och vi såg en efterfrågan på ett forum där tjänstemän, byggherrar, politiker och konsulter kan samlas för att diskutera dessa frågor och utbyta erfarenheter.

För att vi ska kunna skapa städer och samhällen som är hållbara, blandade och levande är fokus på inkluderande en viktig faktor, menar Emma.

– Vi måste sluta bygga enbart för socioekonomiskt starka grupper och se till att vi får en blandning av boendeformer. Bostadsbristen handlar ju mycket om de som står utanför bostadsmarknaden, som inte har råd med varken nya hyresrätter eller att köpa en bostadsrätt. Framför allt behöver vi satsa på de områden där det finns sociala problem. Där måste kommunen agera proaktivt och göra insatser för att fungerande service och infrastruktur finns. Jag hoppas även att vi börjar se lite fler gräsrotsrörelser och att allmänheten ställer krav på sina politiker.

Med i alla projekt

Som vd på företaget handlar Emmas arbete delvis om opinionsbildning och marknadsföring. Att prata inför folk och göra sin röst hörd var till en början helt ny mark för henne. Samtidigt är steget ut i det okända inget ovanligt.

– Jag har en tendens att säga ja till saker som jag aldrig har gjort förut. Men jag har alltid gillat att testa nytt. När jag var yngre tränade jag mycket idrott, bland annat ultimate frisbee. Inför varje match var jag lika nervös. Men så fort matchen var över var jag den första att tacka ja till en turnering nästkommande helg.

Hennes jobb handlar också mycket om det dagliga arbetet på kontoret. Hon är engagerad och delaktig i alla projekt, en devis som gäller för samtliga anställda.

– På Utopia arbetar vi utifrån tankesättet att alla projekt är allas, man sitter inte bara med sitt eget och jobbar. Vi diskuterar dagligen tillsammans. Det kollektiva arbetssättet gör att vi ständigt utvecklas. Men jag tror att vi aldrig riktigt nöjer oss, inte minst jag. Som person behöver jag ständigt lära mig nya saker.

En stark drivkraft i arbetet är också att få utvecklas med kollegerna på kontoret och med byråns kunder.

– Det är väldigt roligt att bedriva en verksamhet med så otroligt kompetenta människor som finns här på Utopia, och att se våra projekt utvecklas tillsammans med våra kunder. Det är en fin känsla att få nå fram med ett förslag till tjänstemän och politiker, att skapa teamkänslan och den gemensamma tron på ett projekt. Jag kan verkligen känna den där genuina lyckan när jag ser något som gör mig glad, det är också en stark drivkraft för mig.

Det svåraste med jobbet tycker hon ligger i att räcka till på alla plan.

– Jag skulle alltid vilja göra lite mer, både privat och i arbetet. Det finns så många samhällsutmaningar att hugga tag i. Samtidigt är det väldigt kul att vara en del av den här branschen med de möjligheter den ger.

Foto: Ulf Berglund

Fakta Emma Jonsteg

Född: 1972 i Göteborg
Bor i: Stockholm
Familj: Man och fyra barn.
Utbildning: Utbildad vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Utöver arkitekturutbildning har hon även studerat fysisk planering.
Karriär: Grundade Utopia Arkitekter tillsammans med Mattias Litström 2008.
Fritid: Familjeliv.
På nattygsbordet: Sapiens – A Brief History of Humankind av Yuval Harari.
Reser helst till: Solen.
Favoritbyggnad: Stockholms stadshus.
Förebild: Min dotter Elsa.
Motto: “In theory there is no difference between theory and practice. In practice there is.”

Relaterade artiklar